T minus two days

Nu är det inte långt kvar, och jag är sådär överdrivet barnsligt förväntansfull att jag faktiskt känner mig rätt fånig!
Det bara spritter i kroppen och jag vill att tiden ska gå fortare nu nu NU!
Jag har ingen jag vågar tjata hål i huvudet på, för vad ska jag egentligen säga?
Att det ska bli så underbart roligt och spännande att stå på startlinjen med en ny kompis som jag fortfarande inte har lärt mig än!
Att det ska bli så häftigt att ge allt tillsammans med pansarelefanten på banan och bara känna att vi flyyyger fram!
Att jag ska springa i ren förskräckelse för det är så kul att ha en vrålande golden som ger allt och vill att jag gör detsamma!
Men att tjata om alla häftiga känslor jag har i kroppen nu och bara vill släppa ut ut UT nu är liksom ingen som orkar lyssna på. Så jag sitter här hemma och laddar och taggar och bubblar!
 
För det här är något annat än Rockys debut, det är bara så! Det är inte ångest och illamående och självskadetankar på varför jag egentligen gör det här. Det är inte en oro för hur andra kommer se på oss, vad andra ska tänka och hur 17 det ska gå - för jag vet redan det! Det kommer gå fantastiskt bra! Vi är redo för det här och hela min kropp är inställd på att bara gå in och tokflinande springa banan med min härliga kompis!
 
Det här med pinnar är liksom totalt oviktigt, dom kommer. Kommer dom inte på lördag så kommer dom en annan lördag. Vi har inte bråttom, utan ska känna på tävlingsmiljön och applicera lyckoruset även på en hetsig plats!
 
Igår var vi ute på klubben och provade slalom utan bågar, vilket han aldrig gjort där innan. Det var helkonstigt sa Sigge och sprang hälften av gångerna helt förbi hindret som ett frågetecken. "Du säger slalom matte, men vart är det någonstans?"
Slalom tas liksom inte på BK, och det är definitivt inte vitt. Det tas i Staby så sanden sprutar och är faktiskt gult!
 
Detta bekymrar mig inte ett dugg! Han har utvecklats något enormt på detta hinder under vintern, trots att vi bara kunnat träna en gång i veckan, och på lördag är det vi och kampskinnet som äntrar banan. Jag ger honom de bästa förutsättningarna jag bara klarar av och sedan kommer kaninen fram! Kanske kommer den inne på banan, kanske kommer den utanför. Det beror på hur banan ser ut, men grundplanen som växt fram är att den antagligen kommer ryckas fram efter det snyggaste elefantslalomet som världen har skådat!
 
Sa jag att jag längtar till lördag?
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Åsa o toktassarna

Haha, du får mig att längta till lördag med! Så himla synd att jag inte ska döma där :D Du ska väl till Eskilstuna i maj??

Svar: Vad bra :D Så slipper jag känna mig så ensam om att längta så hysteriskt efter lördag :PEskilstuna kan jag dessvärre inte, så nästa inplanerade är Nacka i början på maj :)
mittlivsomhund.blogg.se

2014-03-20 @ 08:55:12
URL: http://www.toktassarna.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0