Ett intresse kostar alltid pengar - vad kostar ditt?
Så långt är vi alla överens - men hur många vet egentligen HUR mkt deras hundintresse kostar?
När folk har frågat mig vad det kostar att ha två relativt stora hundar som tränas och tävlas lite lagom har jag alltid ryckt på axlarna och höftat. Jag har liksom ingen exakt koll. Jag tänkte att jag kanske ligger runt 2000 kr för båda hundarna om jag slår ut det jämnt över året, men tja, det var bara på en höft.
Så 2014 bestämde jag mig för att faktiskt kolla upp vad jag lägger på mina hundar på ett år. Inte för att det egentligen spelar någon roll, de är mitt intresse och min stora glädje i livet, men det är liksom ändå lite intressant!
Så 2014 bestämde jag mig för att faktiskt kolla upp vad jag lägger på mina hundar på ett år. Inte för att det egentligen spelar någon roll, de är mitt intresse och min stora glädje i livet, men det är liksom ändå lite intressant!
Köpte mig en kassabok där jag fört in allt hundrelaterat förutom bensin. Den är för svår att räkna på eftersom jag använder bilen till annat än att åka på tävlingar och träningar etc, så det fick vara.
Men förutom det så förde jag in mat, försäkringar, kurser, anmälningsavgifter och inköp som jag aldrig hade gjort om jag inte haft hund.
Men förutom det så förde jag in mat, försäkringar, kurser, anmälningsavgifter och inköp som jag aldrig hade gjort om jag inte haft hund.
Fyllde i mkt flitigt första månaderna och sen tappade jag det. Kom på det idag när jag betalade räkningar och fyllde i resten. Jag har på grund av denna förskjutning säkert missat några saker, men jag fick nog med det mesta iaf!
Vad landade då summan på? Inte det jag gissat på iaf :P
När jag kollade på de olika månaderna så var ju såklart vissa månader billigare och andra dyrare.
Vår billigaste månad var juni då jag endast lade ut 1057 kr. Behövde inte köpa någon mat denna månad utan det var Rockys försäkring och hans vaccinering som var de stora summorna den månaden.
December var vår dyraste månad då jag la ut 10 279 kr på hundarna. Denna månaden var det både Sigges försäkring (årsvis), Sigges vaccinering, en jäkla massa hundmat (extrapris) samt en hälsoundersökning och inköp av novafon på Sigge. Så egentligen inte konstigt att summan sprang iväg, men helt ärligt så tappar man verkligen överblicken över det när man liksom bara betalar och ser glad ut! För inte tänkte jag att jag lagt 10 000 kr på hundarna när december var slut!
Den stora summan kommer ju dock att minska summan för Sigges mat i typ jan-mars eftersom vi har en massa mat nu.
Vår billigaste månad var juni då jag endast lade ut 1057 kr. Behövde inte köpa någon mat denna månad utan det var Rockys försäkring och hans vaccinering som var de stora summorna den månaden.
December var vår dyraste månad då jag la ut 10 279 kr på hundarna. Denna månaden var det både Sigges försäkring (årsvis), Sigges vaccinering, en jäkla massa hundmat (extrapris) samt en hälsoundersökning och inköp av novafon på Sigge. Så egentligen inte konstigt att summan sprang iväg, men helt ärligt så tappar man verkligen överblicken över det när man liksom bara betalar och ser glad ut! För inte tänkte jag att jag lagt 10 000 kr på hundarna när december var slut!
Den stora summan kommer ju dock att minska summan för Sigges mat i typ jan-mars eftersom vi har en massa mat nu.
Så, jag vet att ni är nyfikna - vad blev totalsumman?
Jo, under 2014 la jag sammanlagt (med reservation för missade inköp) 36 593 kr på mina hundar, exklusive bensin. Slår man ut denna summan över årets alla månader lägger jag i snitt 3050 kr på dem per månad. Då tävlar jag ändå inte särskilt flitigt och måste vara restriktiv med kurser och dylikt eftersom jag fortfarande är student.
Men det är ändå en jäkla massa pengar alltså! Men OJ så roligt jag har för dessa pengar varenda dag, och jag skulle inte byta det mot något annat i världen!
Vet ni vad ni lägger på era hundar i månaden/om året?
Sigge blir alldeles matt när han tänker på det här med pengar!
Ridhusträning - nästan disco!
För ett par år sedan hade vi ju som tradition att köra "fredagsdiscoagility" på fredagskvällarna från 21 till alltför sent, och i fredags körde vi på samma koncept, fast utan disco :P
Jag hade med båda hundarna - Rocky fick mest leka lite och Sigge skulle träna kontaktfältshinder.
Lekandet med Rocky funkade i sisådär 1,5 varv innan jag fick känningar i benen. De håller inte på det underlaget utan benskydd, så jag vågade såklart inte springa mer.
Jag hatar mina ben! Men på ett sätt kanske det inte gör så mkt att man inte klarar underlaget där - det är inge bra ändå! Man får försöka se det positivt!
Lekandet med Rocky funkade i sisådär 1,5 varv innan jag fick känningar i benen. De håller inte på det underlaget utan benskydd, så jag vågade såklart inte springa mer.
Jag hatar mina ben! Men på ett sätt kanske det inte gör så mkt att man inte klarar underlaget där - det är inge bra ändå! Man får försöka se det positivt!
Sigge fick träna kontaktfält, och gungan känns nu fint. Men han är en kille som gärna tummar på kriterierna så jag MÅSTE vara noga där, det kommer bita mig i baken annars!
Balansen fick jag bra tips av Emma - eftersom jag känner mig som Bambi på hal is med 2-2 blir jag lite pipplig och är med och petar för mkt! Bygg inte in beroende utan låt honom jobba på självständigt redan nu - inget att spara på!
Det ska jag verkligen ta fasta på, för det kommer vi fastna i annars! När vi tränar hemma är jag noga med att utmana och bygga eget driv, men så fort vi kom i närheten av en riktig balans är jag som förbytt och har glömt såväl tankar som plan :P
Tur då att man har träningskompisar som påminner en och knuffar ut en lite utanför comfortzonen så man inte fastnar!
Summa sumarum - bra träning trots känningar i benen. Och att komma hem runt 23 och lortig ställa sig i duschen och bara vara nöjd - jag gillart!
Sen träning med härlig känsla!
Ikväll var det så dags för en sån där vansinnesträning i Valla! Vi hade tillgång till ridhuset först 21.45, och kontaktfält var det som stod på schemat.
A-hindret är ju ingen jäkel som orkar släpa men gungan och balansen åkte fram. Balansen har vi inte sett sedan mitt sentimentala adjö till runningen och gungan har ju liksom hamnat lite i skymundan för den träningen så jag hade inga större förväntningar på passet. Påminde om vad gungan var för något och Sigge tyckte det var ASlajbans! Körde som en tok och efter ett par rep såg det riktigt trevligt ut! Körde bara ett hinder innan men det fungerade fint, och han verkade minnas bra hur den fungerar och vad som förväntas av honom.
Sen var det då dags för balansen. Han har kört running på balansen månad ut och månad in sen i juni så jag hade absolut inga förhoppningar utan mer en förväntning att Sigge skulle stå som ett levande frågetecken och undra vad jag hittade på för dumheter. Icke!
Jag måste lära mig att min hund är med på noterna och han tänker och generaliserar så det knakar!
Det gick inte så fort, men det var tungan rätt i mun och ner i position gång på gång på gång!
Givetvis baklängeskedjade vi, så vi var mest på nedfarten och lekte, MEN - han förstod direkt vad jag var ute efter! Guldhund!
Blev peppad att prova hela balansen, så vi joggade över (vill faktiskt för tillfället inte ha några tokrunning-flashbacks så det kändes som en bra grej) och han liksom sätter det!
Det här känns faktiskt fortfarande helt ok! Det är inte samma eufori som med runningen, men när man ser på sin älskade kompis som tänker så det knakar och skiner som en sol för att han märker att jag tycker han är grym - nej då är det tamejtusan omöjligt att inte tycka att även 2-2 är rätt rolig träning :D <3
Och lätt värt att vara hemma först 23.30 och veta att imorgon inte är en dag för varken sovmorgon eller lat helgdag :P Gör om det anytime! :D
Man blir trött av att träna och tänka så det knakar <3
Önskar mig en balans i vardagsrummet
Alltså, jag HAR ju en egen balans, varför får inte den plats i lägenheten? Varför får man inte ha sakerna ifred så man kan ställa den lite fint utanför? Varför är det vinter och is ÖVERALLT så man ändå inte kan träna ordentligt?
Jag är ju lite som besatt av de där förbenade kontaktfälten - jag behöver bli färdig nu så jag kan släppa det här :P
Det fortsätter att få framåt, med båda hundarna, även om jag inser att Rocky antagligen kommer peka finger åt mig så fort han ser en balans :P
Sigge fortsätter med sin trevliga attityd och sin kämparglöd så idag råkade jag visst tappa leksak en bit framför lådan och sa sedan åt honom att ställa sig. Han försökte tjuva och leksaken försvann. Tänkte att det kanske var för svårt men provade ändå en gång till. Det gick långsamt och han tänkte så det knakade, MEN han satte det klockrent, och likaså båda påföljande gångerna efter!
Det är ju liksom lite det jag kan göra här hemma nu. Befästa ordet och retas med störningar. Jag behöver en balans!
Och ett A-hinder....
Varför inte ett hus med en tomt på en gång!
Och kanske ett jobb då...
Det är ju liksom lite det jag kan göra här hemma nu. Befästa ordet och retas med störningar. Jag behöver en balans!
Och ett A-hinder....
Varför inte ett hus med en tomt på en gång!
Och kanske ett jobb då...
Mkt man vill ha :P
Spårade med Line igår också. Jag fick äran att lägga alla fyra spåren, lite knivigt när man kom till stora ispartier men både jag och hundarna redde ut det haha!
Sigge klarade sitt spår fint! Han har lite bråttom, men han gör vad han ska och använder verkligen näsan!
Rocky verkade inte fatta något och glömde näsan lite hemma. Men tyckte nog ändå det var lite roligt, han är så söt när han försöker - svansen går oavbrutet!
Rocky verkade inte fatta något och glömde näsan lite hemma. Men tyckte nog ändå det var lite roligt, han är så söt när han försöker - svansen går oavbrutet!
Efter spårningen var tänkt att vi skulle åka till BK och träna lite jaktapportering och lydnad, men vädret pekade finger åt oss och vi var rätt kalla och frusna så vi kapitulerade och åkte hem istället - att mysa i sängen är väl inte heller fel va? :P
Update på Rocky är att han dricker mer som vanligt men ändå känns... Ja, liksom underlig.
Han är glad, pigg, äter, leker och härjar, men magkänslan säger ändå åt mig att vara på min vakt.
Kanske är det hjärnspöken, kanske börjar dagen jag länge bävat för närma sig - kanske börjar Rocky bli gammal...
Jag tänker inte måla faan på väggen och jag tänker inte oroa mig i onödan. Jag tänker njuta av min kompis och så länge han beter sig på ett friskt sätt (som han faktiskt gör nu) får jag nöja mig med ett vakande öga - magsår hjälper ingen av oss!
Han är glad, pigg, äter, leker och härjar, men magkänslan säger ändå åt mig att vara på min vakt.
Kanske är det hjärnspöken, kanske börjar dagen jag länge bävat för närma sig - kanske börjar Rocky bli gammal...
Jag tänker inte måla faan på väggen och jag tänker inte oroa mig i onödan. Jag tänker njuta av min kompis och så länge han beter sig på ett friskt sätt (som han faktiskt gör nu) får jag nöja mig med ett vakande öga - magsår hjälper ingen av oss!
Inte mest optimala bilden, men när Rocky ligger och myser så myser han verkligen! Fina Rocky <3
Ett överdrivet drickande, och att lära gamla hundar att sitta
Dagens inlägg handlar faktiskt bara om gammelman.
Han har börjat dricka massor... Liksom märkbart mer än han brukar göra. Mer som en normal hund, men mycket för att vara Rocky. För Rocky har alltid druckit frustrerande lite enligt mig, och när vi tävlar eller det är sommar så är det ofta krig om att få i honom vatten.
Tänker att jag ska avvakta lite och se vad som händer - han är ju precis som vanligt i övrigt, förutom att han också kissar mer, men nog bultar mattehjärtat lite exta. Fina gamla gubbe ska ju hålla sig pigg och frisk länge till! <3
Han har börjat dricka massor... Liksom märkbart mer än han brukar göra. Mer som en normal hund, men mycket för att vara Rocky. För Rocky har alltid druckit frustrerande lite enligt mig, och när vi tävlar eller det är sommar så är det ofta krig om att få i honom vatten.
Tänker att jag ska avvakta lite och se vad som händer - han är ju precis som vanligt i övrigt, förutom att han också kissar mer, men nog bultar mattehjärtat lite exta. Fina gamla gubbe ska ju hålla sig pigg och frisk länge till! <3
När jag och Sigge tränar så brukar Rocky få göra ungefär samma sak - men lite slappare och roligare, sådär på gubbavis liksom.
Även kontaktfältsträningen får han vara med på, och visst fasen vore det skönt att sådär vid 10 års ålder kunna reparera tabben med att inte träna in något beteende liksom ;)
Även kontaktfältsträningen får han vara med på, och visst fasen vore det skönt att sådär vid 10 års ålder kunna reparera tabben med att inte träna in något beteende liksom ;)
Man tränar och tränar, Rocky försöker och man ser liksom hur han håller tungan rätt i munnen och verkligen försöker. Dock blir det ofta lite knasigt också - för Rocky har blivit väääääldigt tung i rumpan på senare dagar. Alla beteende får liksom en liten extra finish om man sitter samtidigt. Så detta gör han nu även på lådan. Backar upp, ställer sig jättefint och PANG, så sätter han sig och tycker han är ASduktig!
Jag har belönat och belönat och belönat och jag är INTE sen i timingen. Får till så fina rep och han står så bra så bra - nu lossnar det väl? PANG, så åker rumpan ner på lådan.
Sittande kontaktfält - vore inte det coolt? Vi är kvar på ungefär samma nivå som Sigge var på pass 2, och Rocky vägrar att gå med på att man ska STÅ upp, det måste väl ändå alltid vara bättre att sitta ner? Eller?
Jag har belönat och belönat och belönat och jag är INTE sen i timingen. Får till så fina rep och han står så bra så bra - nu lossnar det väl? PANG, så åker rumpan ner på lådan.
Sittande kontaktfält - vore inte det coolt? Vi är kvar på ungefär samma nivå som Sigge var på pass 2, och Rocky vägrar att gå med på att man ska STÅ upp, det måste väl ändå alltid vara bättre att sitta ner? Eller?
Ska man sluta noja över kontaktfälten nu?
Ja det kan man ju fråga sig - jag gillar nog lite att "noja". Inte för att jag håller med om att jag nojar, jag funderar och planerar för tänkbara svårigheter så jag vet hur jag ska hantera dem när de uppkommer ;)
Idag hade vi iaf ett genombrott kändes det som. Att svaja omkring uppe på en låda har väl funkat hyfsat, men så fort jag rört mig har det blivit STORA tveksamheter. Vi har tagit det i små steg och redan i Vartofta började han fatta konceptet med att matte verkade digga att man tar sig ner i position fort som tusan, fryser i den positionen och mest ser cool ut, detta oavsett vad matte håller på med!
Idag testade jag att lägga på kommando då jag tyckte att han greppade tillräckligt bra för det, och jäklar i min låda! Med ett kommando blir Sigge alltid mer taggad, och så även här! Intensiteten, attityden och viljan bara sprutade om hunden och OJ så fint han utförde beteendet!
Sista passet för kvällen slängde jag fram leksak för att försvåra ytterligare - och han fixade det galant!
Sista passet för kvällen slängde jag fram leksak för att försvåra ytterligare - och han fixade det galant!
Nu börjar det sannerligen bli dags att försöka få ut detta så vi någon gång kan börja baklängeskedja detta på balansbom, men än så länge känns det väldigt ljust och hoppfullt och jag tror minsann det är dags för några dagar utan grubblande och nojande ;)
Årets första tävling
Som sig bör i januari så anordnar Linköpings hundungom rosettjakten del 1, och jag och Sigge var såklart anmälda!
Tävling på hemmaplan är liksom så förbenat mysigt! Vart man än vänder så är det fina vänner överallt, och stämningen är på topp!
Det är trångt i Valla, men med en hund som Sigge så är det inget problem - han tar det hela med ro!
Tävling på hemmaplan är liksom så förbenat mysigt! Vart man än vänder så är det fina vänner överallt, och stämningen är på topp!
Det är trångt i Valla, men med en hund som Sigge så är det inget problem - han tar det hela med ro!
Jag hade anmält både hoppklass och agilityklass men bestämde mig för att stryka mig i agilityklassen. Utan något kontaktfältsbeteende öht så kändes det bara korkat att ställa upp och riskera att han misstog sig på gungan med eventuell rädsla som följd. Eftersom vi hade de pinnar vi behöver i hoppklass, och att vi inte tränat regelbundet på vad som känns som 100 år så hade jag inga förväntningar alls, vi skulle bara gå ut och ha roligt, utan en tanke på pinnar eller annat.
Valla är väl ett trevligt ridhus men underlaget och jag kommer inte överens. Det är jäkligt tungt och slitigt att springa i, så jag kände redan under banvandringen att detta kommer bli tufft, även för Sigge! Slalomingången var ganska snäv, och med rådande underlag visste jag att många hundar skulle missa slalomingången. Var rätt säker på att Sigge skulle vara en av dem, men bestämde mig för att försöka bromsa honom direkt när han kom ut från tunneln och hoppas på att han kunde klara resten, vilket han gjorde! Även om det var på håret :P
Passagen uppe i hörnet hörde och såg jag hur han tog i bommarna på flera hinder, men de låg till min förvåning klar, och inför de tre sista hindren så var vi felfria! Då händer det där som hänt flera gånger på tävling förut - jag kommer av mig! Detta resulterade i ett felaktigt byte och fulsnurr in i mål, men felfria så vi fick en fjärde hoppinne och en 6:e placering :D
Passagen uppe i hörnet hörde och såg jag hur han tog i bommarna på flera hinder, men de låg till min förvåning klar, och inför de tre sista hindren så var vi felfria! Då händer det där som hänt flera gånger på tävling förut - jag kommer av mig! Detta resulterade i ett felaktigt byte och fulsnurr in i mål, men felfria så vi fick en fjärde hoppinne och en 6:e placering :D
Inför andra loppet skämtade jag med min kompis som var orolig över att hunden skulle dra till slalom när det inte var tänkt, och jag sa att det väl är ett lyxproblem som är rätt roligt att ha!
Detta var ju något jag fick stå för sedan - för det var exakt vad Sigge gjorde och disken var ett faktum :P Men jag vidhåller att det är ett trevligt problem, och jag mötte inte upp honom ordentligt så jag får skylla mig själv!
Här visade ju sig ytterligare en av mina akilleshälar - att jag tonar ner när jag vet att loppet är kört, och detta måste jag sluta med! Sigge som aldrig brukar tveka gjorde just det, och så får det inte vara! Skärpning på den!
Än en gång visade det sig att vårt "fram"-kommando inte sitter ordentligt och det finns absolut saker att pilla med när säsongen kommer igång igen :P Idag tänker jag dock bara fortsätta njuta av en duktig hund med en härlig attityd, som jag har fenomenalt roligt tillsammans med :D
Detta var ju något jag fick stå för sedan - för det var exakt vad Sigge gjorde och disken var ett faktum :P Men jag vidhåller att det är ett trevligt problem, och jag mötte inte upp honom ordentligt så jag får skylla mig själv!
Här visade ju sig ytterligare en av mina akilleshälar - att jag tonar ner när jag vet att loppet är kört, och detta måste jag sluta med! Sigge som aldrig brukar tveka gjorde just det, och så får det inte vara! Skärpning på den!
Än en gång visade det sig att vårt "fram"-kommando inte sitter ordentligt och det finns absolut saker att pilla med när säsongen kommer igång igen :P Idag tänker jag dock bara fortsätta njuta av en duktig hund med en härlig attityd, som jag har fenomenalt roligt tillsammans med :D
Att vara en grubblare - kontaktfält
Det är nog bara att krypa till korset och erkänna - jag är en grubblare när det kommer till hundträning. Jag grubblar gärna liiiite för länge innan jag kommer till skott, men när jag ger mig ut på okänd mark vill jag känna att jag har kött på benen och en plan innan jag börjar laborera för mkt med hunden med i bilden.
Ja - jag pratar såklart om dessa förbannade kontaktfält igen. Hade svårt att sova inatt och då låg jag och funderade på vad jag egentligen vill ha ut av 2-2.
Fick en jättebra kommentar när jag slängde ut frågan i ett forum, och det vill jag verkligen anamma.
2-2 ska INTE ses som ett stopp, det är ett framåtsändande! För mig känns det så klockrent, och jag är helt säker på att om man kan förmedla den tanken ordentligt till hunden så blir beteendet 7 resor snabbare!
Och med en hund i Sigges storlek så är tiden det tar att utföra beteendet en väsentlig del av det hela, och en av anledningarna till att jag slet med RC alldeles för länge.
Och med en hund i Sigges storlek så är tiden det tar att utföra beteendet en väsentlig del av det hela, och en av anledningarna till att jag slet med RC alldeles för länge.
Men det jag grubblade på inatt är ju då HUR jag ska förmedla detta till Sigge, så att han och jag tänker samma sak. För det spelar ju inte så stor roll hur mkt framåtsändande jag tänker om jag förmedlar träningen till Sigge så att han tänker stopp....
Jag har ju lekt lite både med target och med kloss. Med target känns det som att hela "spring till den här punkten" är lättare att förmedla, bara jag får honom att förstå att han ska dit och stå stabilt. Nackdelen kan vara att det blir ett agerande mkt baserat på frambenen.
När jag tog fram klossen fick jag stabilitet och vikt mer bakåt, men hur lätt är det att förmedla tanken av framåtsändande i det beteendet?
När jag tog fram klossen fick jag stabilitet och vikt mer bakåt, men hur lätt är det att förmedla tanken av framåtsändande i det beteendet?
Vet att det finns nosduttar också, men den metoden känner jag mig dels alldeles för osäker på och får bilder av en Sigge som kör kullerbyttor på balansen, och dessutom vill man ju ha ett aktivt duttande där, vilket jag är rädd rör till det för honom iom att jag i jaktträningen använder mig av stabila, lugnt tryck i exempelvis avlämningen.
Så snälla, bombardera mig nu - hur skulle ni tänka för att kunna förmedla känslan till hunden att 2-2 inte är ett stopp, utan ett sändande till en punkt? Vad är lättast för hunden att förstå? Vad ger bäst resultat i slutänden?
När matte grubblar drar Sigge handduken över huvudet och bara väntar på att tanten ska bli klar någon gång...
Lata lediga dagar
Livet i Vartofta är som livet på en pinne! Vi trivs bra här både jag och hundarna! Promenader, slöa dagar, träning och bara chillar. Ja, jullov helt enkelt!
Sigge och jag har ett bra gärde här utanför så vi har grundtränat en lite jaktapportering här också.
Går stadigt framåt, men det känns som en evig väg till någon form av resultat. Skam den som ger sig, och när jag började så sent får jag ju helt enkelt skylla mig själv antar jag!
Närsöket är riktigt roligt nu, han jobbar SÅ fint med näsan, och inte hetsigt så det känns riktigt bra, även om han fått en hangup nu och aaaaaldrig har hört signalen förut - vad menar matte? :P
Har tränat lite kontaktfält också, men att slänga upp en hel jäkla balans i trädgården när det är vinter har vi inte gjort, så det är lång väg kvar även där. Har använt en gammal nedfartsbräda och det märks ju att vi tränat en del running, för han vill väldigt gärna springa - och har sprungit jävligt fint får jag säga!
Får se om det blir ett nytt försök med MM framöver, just nu känner jag nej men jag saknar ändå runningen och euforin när det sitter!
På lördag är det årets första tävling för Sigge. Med tanke på att vi inte tränat något seriöst sen oktober har jag noll och inga förväntningar på prestation, och iom att jag tränar om kontaktfälten och han inte sett en gunga på 100 år tror jag att jag stryker mig i agilityklassen och bara leker i hoppklasserna. Vet inte vad som ligger färskt i huvudet och att få en flygande gunga och kanske en rädd hund är inget som jag har någon lust med! Hoppklasserna ska vi bara ösa på i, det går som det går, utan träning kan man inte ha några förväntningar - mer än att vi ska vara som vi är på banan, galna och glada :D
