mittlivsomhund

Jag har känt mig som världens sämsta matte ett tag. Det har vart fullt upp med sommarjobbet och den trötthet som kommit över mig när jag kommit hem har vart enorm! Hur 17 klarar folk att jobba heltid och få ngt vettigt gjort?

Nu BÖRJAR jag komma in i det, men på vägen har ju såklart hundarna blivit lidande.

När det inte jobbats så har det pillats med sista detaljerna på slalomet också, och igår invigde jag det ÄNTLIGEN!

Givetvis inget batteri i kameran så det räckte, och givetvis ville inte filmen funka, men till slut fick jag ihop 40 sekunder ren njutning! Nu ska man väl inte vara mallig och kaxig, men JÄKLAR vad bra detta kommer bli!

Se själva! ;)

 

 

Idag efter jobbet åkte jag och Ingela ut i skogen och la ett spår till alla hundarna, och efteråt fick även Sigge och Rocky köra upplet. Båda skötte sig fenomenalt bra, och jag står liksom bara och myser när jag ser dem i arbete! En alltför liten kompensation för deras tråkiga tillvaro det sista, men en liten bit påväg mot upprättelse iaf!

Sigge är snabb som 17, både i spåret och på uppletet, men han tappar ändå inte fokus utan kör på koncentrerat i ett högt tempo. Rocky tar det mer chill och svansen den går konstant på den gamle gubben!

Det är rätt svårt alltså. Sigge är (hoppas jag) återigen inne i någon fas. Han är lite disträ, har bomull i öronen och senaste dagarna har han dessutom haft humör. I helgen muckade han med kompisens hund och det hade nog kunnat bli ett riktigt slagsmål om vi inte gått emellan och sagt att detta INTE var okej!

 

Igår hände nästa förvånande sak - Sigge höll på att bli förbannad på Rocky... Under lek. Rocky leker rätt så högljutt och rätt så yvigt, men spelreglerna har ju vart klara mellan dem sedan Sigge var liten. Igår var dock inte Sigge alls med på noterna. Rocky lekte som vanligt men jag märkte att Sigge inte var bekväm. Jag fick känslan av att han inte var 100 på om det var lek eller om han skulle gå in och försvara sig. Rocky läser ju Sigge bra och tonade ner, men Sigge var fortfarande inte riktigt bekväm och jag kände att han var i "försvars-mode". Kroppsspråket sa att det var äckligt och flera gånger kom det seriösa morranden från min annars alltid lyckliga hund.

 

Hur ska jag resonera kring detta? ÄR detta en tonårsfas som är vanlig hos hanhundar (jag minns ärligt inte alls hur Rocky var) eller satte sig helgens händelse hårdare hos Sigge än jag trodde? Eller kan det tom vara så att jag borde vara uppmärksam på om det är något som är FEL?

Han är pigg, äter, leker och vill träna, beter sig som vanligt och verkar inte ha ont någonstans...

Idag var det då dags - badpremiären!
Tillochmed jag tog med mig badkläder, men vem 17 försöker jag lura? Inte kom jag i inte haha!

 

Sigge har ju tidigare vart skeptisk till vatten, så för ett tag sen köpte jag en vattenleksak som jag aldrig visat honom, utan den åkte fram första gången idag. Nya leksaker är ALLTID lajbans och Sigge kastade sig glatt i gång på gång. Kastade flera gånger ut såpass långt att han var tvungen att simma för att få den, och ja-a.... Vad ska man säga. Tekniken har viss förbättringspotential. Det skvätter mer än rör sig framåt, men han simmade och var inte rädd. När leksaken hade tagits bort simmade han till och med frivilligt lite lite grann, och jag bedömer nu att han är mycket mer glatt inställd till vatten jämfört med innan.

Rocky är precis som matte en badkruka, men att leka med Sigge och en leksak utan att han får vara med väcker svartsjukan och han gör VAD SOM HELST, bara han får leksaken. Så även Rocky har simmat lite grann idag, och verkade även han njuta av att svalka sig i värmen.

Efter badandet styrde vi kosan mot Söderköping och Smultronstället. Vilket bra ställe det ÄR! Vi kommer dit och blir bemötta hur trevligt som helst. De tänkte längre än näsan räckte och förklarade att någon hade tappat ett glas i ena änden av serveringen och ville inte riskera att något var kvar för hundarnas skull utan placerade oss på säkert avstånd! Är faktiskt inte alla som tänker på sånt, även om de säger att de har tillåtet för hundar!
Det första servitrisen frågade när vi skulle beställa var om hundarna fått vatten, och när de inte hade det så ursäktade hon sig och sa att våra beställningar faktiskt fick vänta lite - vatten till hundarna är lite viktigare! Jag gillar sånt, och åker gärna dit och äter alldeles för mycket glass!
Även hundarna fick varsin mjukglass. Rocky åt sin i en tugga i princip, men Sigge tar sin tid. Och ska man äta glass ska man göra det ordentligt - det vill säga som ett barn! Han hade glass på bröstet, på öronen, i pannan och över hela näsan när han var klar, men OJ så nöjd han var!

 

Snälla Ida fotade när vi badade och jag tar mig friheten att lägga ut ett par bilder här, jag måste ju ha bildbevis på att grabben simmade. Skäll på mig Ida, så tar jag bort dem, men dom var ju så fina! Tack!