mittlivsomhund

Sigge är som en tickande bomb just nu. Jag bara väntar på att det ska smälla av i fullständig hysteri och total galenskap. 
Han har vart förkyld nu, och givetvis så har hönsmamman i mig låtit honom ta det lugnt, precis som jag själv hade gjort om jag vart förkyld. Allmäntillståndet var aldrig påverkat på honom, så han tyckte det var det dummaste han någonsin hört talas om. Enda som märkts är att han nyst vid ansträngning, många gånger, ibland så han bankat huvudet i golvet. Alltså inga hostningar, och ingen kennelhosta - så frukta inte ;)

Vi har tränat kontaktfält och grunder i apportering inne, men för en golden med mkt spring i benen så räcker inte det - han vill sträcka ut! Huvudet har vart hyfsat tillfredsställt men inte benen. 
Innan har jag nog inte riktigt förstått det där, utan hävdat att "den mentala biten är den viktiga". Förvisso sant, men en del hundar har ett högre behov av att få sträcka ut och känna vinden i håret, det tror jag absolut - och Sigge är definitivt en av dom!

Nu har han dock slutat nysa helt verkar det som, så snart kan han få sträcka ut lite igen - tror Rocky kommer vara lika nöjd över det som Sigge :P