mittlivsomhund

I lördags var det så dags för årets första tävling för mig och Rocky. Line kom och plockade upp oss klockan 7 och sen bar det av. Jag var trött men helpepp!

Ridhuset var jättekallt, men det fanns gott om plats vilket var väldigt skönt!

Vi tog en härlig lång promenad, taktiksnackade och bara värmde upp, både i kropp och sinne! Tittade på en del mediumekipage och redan innan jag gick in för banvandring hade jag en ganska färdig plan i huvudet. Denna plan fullföljde jag till punkt och pricka, vilket jag är väldigt stolt över! Det syns även när jag springer att jag minns min plan och springer fokuserat och medvetet - något jag alltid haft svårt för. Tyvärr så lämnade jag Rocky för tidigt och otydligt innan en tunnel och vi fick en vägran, men slutade ändå på 10:e plats - jag var mycket nöjd!

Detta loppet blev med facit i hand det lopp som jag handlingsmässigt var mest nöjd med, min attityd och mina byten var helt klart bäst här!

 

Inför andra loppet var jag än mer taggad, tyckte att jag hade en färdig plan men när man tittar på filmen har varken jag eller Rocky samma driv. Detta berodde på att Rocky rev två hinder i början och tyvärr sjunker min motivation avsevärt då... Korkat men det var så det var. Han slarvade även på balansen som jag då valde att ta om, och därför blev vi diskade i denna klass.
Att Rocky inte var riktigt med tror jag beror på mig. Vi hade vart där ganska många timmar redan då, och jag värmde upp honom för länge men oengagerat - han tröttnade. När han sedan taggade till innan starten tyckte jag han var för vrålig och jag gjorde allt för att lugna och dämpa honom. Det är inte så vi ska värma upp! Hellre LITE kortare uppvärmning men att då se till att engagemanget hålls uppe och få honom på alerten mer, och se till att inte gå in förrän jag är absolut tvungen. Han hinner ladda lite på de andra hundarna men inte alls lika länge!
Jag laddade dessutom fel själv, och blev nervös innan starten - och det är inte första gången som det har gått galet pga det!

 

Inför tredje och sista loppet var jag JÄTTEtrött! Dagen hade vart lång, stundtals väldigt kall och jag hade både ätit och druckit alldeles för lite. Rocky var ganska loj och jag visste inte riktigt hur vi skulle tagga upp. Jag var dessutom kissnödig som tusan och kön till toaletten var milslång.
BLÄ, tänkte jag och tog med mig Rocky ut i skogen så jag kunde kissa naturellt. Detta märkte jag fort var en riktig hit - det var många lukter i skogen, ingen tråkig grusväg med många hundar och förare och Rocky taggade till och fick extra energi. Hmm, detta kanske kunde bli helt okej ändå?

Kom in lite för tidigt så valde att sätta in Rocky i buren istället för att trava omkring nere i starten med de andra. Det sista stod jag gömd uppe på läktaren och smet ner när det var en hund kvar innan mig. Inser när jag är påväg ner att jag glömt min plan... Banan var ganska klurig, och jag hade svårt att bestämma vilka handlingsalternativ jag skulle ta vid de olika klurigheterna.
Blev förbaskad och tänkte att NEJ, skärpning! Gå in och kör - du kan det här!

Gjorde så också, och kom ihåg banan, blev en reservlösning innan slalomet, men det kändes ändå bra! När vi kommer till målrakan inser jag att vi fortfarande är nollade och får lite smått panik. Vet inte om det var det Rocky kände av, för han gör ett väldigt konstigt hopp vid däcket och kraschar RAKT IN i det! Jag var ytterst tacksam att det var ett delbart däck!
Trots kraschen klarar han sista hindret och när vi springer över mål och jag hör kompisarna applådera inser jag - vi är nollade! Jag och gammelman gjorde det! Vi sprang felfritt! Jag började gråta och formligen överösa Rocky med belöning och godsaker!
Loppet räckte till en 4:e placering och pinne - lyckan var total! Fina fina gamling och duktiga duktiga mig! ;)