mittlivsomhund

Att få ett stycke Sigge på besök när man ska försöka sig på "före-jul-mys" kan ibland vara en handfull. Det kan Elin intyga. Sigge förstår inte alls vad hon menar...

Det är väl klart att man måste spana in granen på väldigt nära håll så värdinnan är rädd att den ska välta (det gjorde den inte, men Sigge fick tillräckligt med barr i pälsen för att dekorera lägenheten), och inte är det väl konstigt att man försöker släcka ljusen på soffbordet med svansen? Det kan ju faktiskt börja brinna så Sigge var ju bara förutseende!

Om någon äter klementin är det ju inte heller konstigt att man dreglar ner hela mattan om man heter Sigge, för klementin såg vääääldigt gott ut!

Däremellan var Sigge en exemplarisk julmysare som låg på mattan och sov som en sten :)
Det är liksom lite så det är att ha en golden - 0 eller 100, och jag älskar det!