Lugna mina nerver någon?

Snälla!

Jag är ingen tävlingsmänniska, har aldrig varit men övar på att bli. Tyckte detta kunde vara perfekt på en tävling på hemmaplan, men nu har jag panik haha! Tävlingen förra året var liten och jätteskön - tävlingen i år är superstor och skrämmer skiten ur mig!
Dessutom så ska jag ju vara funktionär iom att jag sitter i sektorn, hur får man det att gå ihop? Jag får ont i magen bara av att tänka på det haha!
Jag vet att jag är fånig och att det är lika bra att köra på, men jag har ju så lite kött på benen, har bara ställt upp i en enda officiell tävling i hela mitt liv och har inga nerver. Lägg till en hund som blir trött av miljön och inte lyfter på benen när matte är nervös... Känns som jag lika gärna kan strunta i det som jag känner idag för det är inte värt magontet!
Hur kommer man tillrätta med rampfeber och icke existerande tävlingsnerver? Jag VILL egentligen tävla men mycket folk, långa väntetider och andra stressmoment gör att stora tävlingar valts bort (och därför jag inte kom iväg öht i somras - "nää är det inte liiite för mkt anmälningar till den där?")
Givetvis är jag superglad å klubbens vägnar och gör vi detta på ett bra sätt så gynnar det oss i framtiden också, men för min egen skull så gråter jag högljutt och vill helst gömma mig under en sten...

Kommentarer
Postat av: Nathalie och Ayax

Jag har tävlat en hel del nu, men har fortfarande mycket problem med nerver. Har gått tävlingspsykologi studiecirkel nu i vår och funderat väldigt mycket över tävlingarna. Om man ska försöka hålla sig kort, så är det första jag gjort att skapa mig en rutin på tävlingsplatsen. Så jag vet exakt hur och när jag ska göra vad. Sedan försöker jag begränsa mina tankar så mycket jag kan, avgränsar allting som jag inte kan påverka, väder, domare, andra ekipage, resultat mm och fokuserar enbart på hur jag ska ge oss bästa förutsättningar att få en bra känsla på plan. För det är egentligen det viktigaste, oavsett hur det går i övrigt. Hur skapar jag så att vi har rätt energinivå när vi går in på plan?? Maggan sa även något som jag har börjat försöka lägga in i mitt tävlingstänk, nämligen att denna tävlingen bara är en träning inför NÄSTA tävling. Dvs, skit samma hur det går, det är nästa gång som räknas! Och så tänker man så varje gång :P



Hehe, vet inte riktigt om jag hjälpte dig där, men det är verkligen jättesvårt att hantera sina nerver. När jag började tävla lät jag det bara flyta på, tillät mig själv att bli nervös och reflekterade inte så mycket över det, bara att det var jobbigt och förstörde för oss. Nu känns det som att jag börjar lära mig att hantera mig själv. :P Men min nervositet har också gått ut negativt över min hund eftersom jag blir så stressad, så jag kände att det var min skyldighet lära mig kontrollera mig själv om jag skulle fortsätta tävla med honom! Lycka till iaf, det går säkert bra! :) Och agilitytävlingar finns det ju många av, en disk eller rivning är ju inte direkt ovanligt ;)

2012-04-25 @ 13:37:05
URL: http://nathaslillafina.blogg.se/
Postat av: Hedvig

Det kommer gå bra, jag lovar :) Det är en agilitytävling, inte ett världsmästerskap eller en gladiatorspel där du mister livet om det går åt skogen. Det kommer säkert att gå bra och gör det inte det och du skulle missa en start eller diska dig, vad gör det om hundra år, eller ens direkt efter?



Josefin är duktig på att göra funkisscheman, det lööööööser sig :D

2012-04-25 @ 13:44:30
URL: http://trolleboll.com
Postat av: Bea

Jag har tipsat Karin om att ni kanske ska ha en studiecirkel i tävlingspsykologi. Man kan verkligen lära sig mycket om sig själv och sina egna behov osv. Kan verkligen, verkligen rekommendera det!

Ett första steg kan helt klart vara att komma till vår tävling och se hur dina tankar egentligen går när du är på plats.



Ses där ;)

2012-04-25 @ 14:31:04
Postat av: Ida, Kezo och Pesto

Jag hade stora problem med nerver i början av min tävlingskarriär och valde liksom du ofta mindre tävlingar för att det lugnade lite. Jag var spyfärdig en vecka innan och kunde inte sova natten innan.



Men man vänjer sig! Det enda som gör att det blir lättare är att tävla mer! Om man dessutom har tävlingspsykologicirkel är det ju kanon!



Den viktigaste tanken att ha med sig för mig är: Vad är det jag är nervös för? Det är ju bara petitesser i det stora hela! För inte går du runt och oroar dig för att ett jetplan ska anfalla? Eller att skogen ska börja brinna? Eller att Rocky ska bli anfallen av vildsvin och bli uppäten? Nej, du oroar dig över saker som händer oss alla någon gång då och då.. eller ofta... =) På hemmaplan är du dessutom omgiven av folk du känner. Har du ingen koll på din egen banvandring kryllar det av folk som kan ha det åt dig. Du behöver inte oroa dig för att inte hitta dit (min största ångest alla kategorier) för du har varit där massa gånger förut!



Josefin kommer inte sätta dig att funktionära precis innan du ska in och tävla själv. Hon är grym på det där :)



2012-04-25 @ 21:20:54
URL: http://cronebäck.se
Postat av: Emma och Loke

Haha jag förstår verkligen vad du menar. Jag hade aldrig så stora problem med det när jag lirade basket, då bara försvann jag in i min bubbla. Men detta med hundar är ju inte alls samma sak. Man ska ju få allting att fungera för hunden med! Tror faktiskt bara det är övning som kan ta bort nervositeten och så att man kan prova sig fram till vad som är bäst för ens egna hund. Dessutom så ska det ju bara vara skoj! Så egentligen så gör de ju inte så mkt om det går dåligt? Man lär ju sig massor ändå! Och då kan det bara gå bättre nästa gång!

2012-04-26 @ 09:47:23
URL: http://emmaoloke.com
Postat av: Malin

Det enda sättet för mig att hantera tävlingsnerverna är att just tävla så ofta som möjligt, för med tiden blir det bättre. Ju fler tävlingar man vågar starta i, desto bättre självförtroende får man & desto mer självsäker blir man, vilket leder till att man inte blir lika nervös nästa gång.



Så det är mitt tips till dig - tävla så ofta du kan så kommer du att märka skillnad! :)



Lycka till på tävlingen!

2012-04-30 @ 16:34:13
URL: http://SuperMagic.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0