Att rycka tänder...
...var ingen höjdare sa Sigge. Men nu finns det inga mjölktänder kvar utan istället tre små stygn för att hålla ihop gluggarna som blev. Makaber som jag är har jag sparat tänderna (som inte är värst söta egentligen) och kanske skulle man göra som I sa och göra ett litet smycke av dem för att de ska bli sötare :O
Märker att han är öm i munnen och för första gången sedan jag hämtade detta sprudlande energiknippe så har han vart lugn, butter och ledsen hela eftermiddagen/kvällen. Längtar efter min lilla fåntratt som jag hoppas piggnar på sig över natten och imorgon är lite mer sitt sorglösa jag igen!
Märker att han är öm i munnen och för första gången sedan jag hämtade detta sprudlande energiknippe så har han vart lugn, butter och ledsen hela eftermiddagen/kvällen. Längtar efter min lilla fåntratt som jag hoppas piggnar på sig över natten och imorgon är lite mer sitt sorglösa jag igen!
Lugna mina nerver någon?
Snälla!
Jag är ingen tävlingsmänniska, har aldrig varit men övar på att bli. Tyckte detta kunde vara perfekt på en tävling på hemmaplan, men nu har jag panik haha! Tävlingen förra året var liten och jätteskön - tävlingen i år är superstor och skrämmer skiten ur mig!
Dessutom så ska jag ju vara funktionär iom att jag sitter i sektorn, hur får man det att gå ihop? Jag får ont i magen bara av att tänka på det haha!
Jag vet att jag är fånig och att det är lika bra att köra på, men jag har ju så lite kött på benen, har bara ställt upp i en enda officiell tävling i hela mitt liv och har inga nerver. Lägg till en hund som blir trött av miljön och inte lyfter på benen när matte är nervös... Känns som jag lika gärna kan strunta i det som jag känner idag för det är inte värt magontet!
Hur kommer man tillrätta med rampfeber och icke existerande tävlingsnerver? Jag VILL egentligen tävla men mycket folk, långa väntetider och andra stressmoment gör att stora tävlingar valts bort (och därför jag inte kom iväg öht i somras - "nää är det inte liiite för mkt anmälningar till den där?")
Givetvis är jag superglad å klubbens vägnar och gör vi detta på ett bra sätt så gynnar det oss i framtiden också, men för min egen skull så gråter jag högljutt och vill helst gömma mig under en sten...
Livet utan dator
... eller ja, det är ju inte riktigt sant, men vår stationära bestämde sig för att lämna detta jordeliv i fredags. Som tur var varnade han oss innan och jag hann kopiera över alla bilder som jag hade på datorn, men det var också det enda. Nu har vi endast en liten liten PYTTEliten minipc, och jag har ett helt examensarbete som ska skrivas. Det kändes sådär... Jag gillar bara tekniska grejer när de fungerar.
Det är först när man inte har ngn användarvänlig dator som man inser hur beroende man är av sådana grejer. Helt galet!
Det är först när man inte har ngn användarvänlig dator som man inser hur beroende man är av sådana grejer. Helt galet!
Så till nästa problem. Vi har avslutning på freestylen imorgon men jag har inte kunnat bränna ut låten vi ska dansa till - för jag har ingen dator haha!
Ska försöka ta en tripp ut till HU och träna där senare idag så får det gå som det går imorgon.
Tänkte att Sigge ska få följa med och träna lite han också. Måste öva mer på att träna med båda hundarna på plats samtidigt så de lär sig att vänta på sin tur, och även blir mer taggade på jobb eftersom de blir mer medvetna om att de inte är jordens medelpunkt :P
Händelserika dagar
Dagarna har verkligen sprungit iväg och jag sitter här och är helt slut men vill ändå skriva några ord.
I tisdags var det dags för våran träning för Emmeli Orrefjord, vilken gick helt okej får jag säga. Vi har lite för dålig träningserfarenhet och Sigge tröttnar fort på mig när han inte förstår vad jag vill och går då helt enkelt till något roligare och sysselsätter sig själv. Detta var i tisdags både instruktören, andra valpar och diverse grästuvor. Men däremellan skötte han sig riktigt fint och bara vi blir mer synkade och jag blir bättre på att hålla ihop honom trots störningar så kommer det bli riktigt bra!
Fick träna på att runda pinne, börja med lite svängarbete och även prova på tunneln. Tunneln var det som Sigge hade lättast att förstå och därför där han glänste mest, men nog ska vi träna ordentligt så vi kan visa Emmeli att vi lärt oss något till nästa gång hon kommer :D
Denna intensiva kurs som resulterade i två tappade hörntänder och en supertrött valp ledde till att onsdagens valpkurs kändes katastrofal. Vissa stunder vill man bara lägga kopplet, lämna sin hund och gå därifrån. Jag VET att han är liten bäbis och att alla har sina dagar, men även jag har mina och i onsdags var inte vår bästa dag. Dock fick jag ändå två stora moments, dels på "spökbanan" som han tog utan att blinka och inte alls tyckte var läskig och dels på inkallningen. DEN satt som ett smäck i onsdags och han kom som ett skott även när Maggan försökte lura kvar honom med gott godis.
Och som belöning på en superinkallning så kommer flätan fram. Det var den som var orsak till att hörntänderna flög i tisdags för det är en riktig liten kamphund jag fått. Han kastar sig HÅRT bakåt och tar i för kung och fosterland, samtidigt som han låter som ett riktigt litet monster. Jag hade faktiskt lite ont i ryggen för han tar i så hårt! Dock sitter tack som ett smäck och han spottar direkt och blir kolugn.
Så även om jag tycker det är jobbigt med bristande koncentration så är han faktiskt absolut oftast helt fantastiskt duktig för att vara så liten!
Ikväll var vi och kollade på freestyletävling på Linköpings HU. Mycket intressant och det väckte mer funderingar och faktiskt lite mindre pepp än jag trodde innan. En del av mig vill gärna tävla med båda hundarna för freestyle är en rolig aktivering och man har verkligen mysigt med hunden! En annan del av mig vill inte riskera att ställa mig på tävlingsbanan då jag inte vill känna besvikelse.
För väldigt många gick det bra idag och det var superroligt att se, man satt verkligen och njöt!
Vissa kände själva att det gick mindre bra och gick av planen med en helt annan känsla, och det är denna känsla jag är rädd för. Jag är en människa som vill prestera när jag väl gör något, och det sista som får hända är att jag blir besviken på mig och min hund. För mig är det den absolut sista känslan jag vill ha. Jag kan gärna vara både irriterad, arg och lite trött på min hund, men jag vill aldrig vara besviken!
När man tävlar agility (som jag iofs gjort väääääldigt lite) så har jag aldrig vart rädd för den känslan. Risken att den skulle infalla sig där är så oerhört liten, och då är det bara på't igen. Med freestyle känns det inte "lika lätt". Men det kanske är jag som är för dåligt insatt i sporten än?
Väldigt givande var det iaf och jag är djupt imponerad av alla duktiga Linköpingsekipage! Stort grattis till er alla!
I tisdags var det dags för våran träning för Emmeli Orrefjord, vilken gick helt okej får jag säga. Vi har lite för dålig träningserfarenhet och Sigge tröttnar fort på mig när han inte förstår vad jag vill och går då helt enkelt till något roligare och sysselsätter sig själv. Detta var i tisdags både instruktören, andra valpar och diverse grästuvor. Men däremellan skötte han sig riktigt fint och bara vi blir mer synkade och jag blir bättre på att hålla ihop honom trots störningar så kommer det bli riktigt bra!
Fick träna på att runda pinne, börja med lite svängarbete och även prova på tunneln. Tunneln var det som Sigge hade lättast att förstå och därför där han glänste mest, men nog ska vi träna ordentligt så vi kan visa Emmeli att vi lärt oss något till nästa gång hon kommer :D
Denna intensiva kurs som resulterade i två tappade hörntänder och en supertrött valp ledde till att onsdagens valpkurs kändes katastrofal. Vissa stunder vill man bara lägga kopplet, lämna sin hund och gå därifrån. Jag VET att han är liten bäbis och att alla har sina dagar, men även jag har mina och i onsdags var inte vår bästa dag. Dock fick jag ändå två stora moments, dels på "spökbanan" som han tog utan att blinka och inte alls tyckte var läskig och dels på inkallningen. DEN satt som ett smäck i onsdags och han kom som ett skott även när Maggan försökte lura kvar honom med gott godis.
Och som belöning på en superinkallning så kommer flätan fram. Det var den som var orsak till att hörntänderna flög i tisdags för det är en riktig liten kamphund jag fått. Han kastar sig HÅRT bakåt och tar i för kung och fosterland, samtidigt som han låter som ett riktigt litet monster. Jag hade faktiskt lite ont i ryggen för han tar i så hårt! Dock sitter tack som ett smäck och han spottar direkt och blir kolugn.
Så även om jag tycker det är jobbigt med bristande koncentration så är han faktiskt absolut oftast helt fantastiskt duktig för att vara så liten!
Ikväll var vi och kollade på freestyletävling på Linköpings HU. Mycket intressant och det väckte mer funderingar och faktiskt lite mindre pepp än jag trodde innan. En del av mig vill gärna tävla med båda hundarna för freestyle är en rolig aktivering och man har verkligen mysigt med hunden! En annan del av mig vill inte riskera att ställa mig på tävlingsbanan då jag inte vill känna besvikelse.
För väldigt många gick det bra idag och det var superroligt att se, man satt verkligen och njöt!
Vissa kände själva att det gick mindre bra och gick av planen med en helt annan känsla, och det är denna känsla jag är rädd för. Jag är en människa som vill prestera när jag väl gör något, och det sista som får hända är att jag blir besviken på mig och min hund. För mig är det den absolut sista känslan jag vill ha. Jag kan gärna vara både irriterad, arg och lite trött på min hund, men jag vill aldrig vara besviken!
När man tävlar agility (som jag iofs gjort väääääldigt lite) så har jag aldrig vart rädd för den känslan. Risken att den skulle infalla sig där är så oerhört liten, och då är det bara på't igen. Med freestyle känns det inte "lika lätt". Men det kanske är jag som är för dåligt insatt i sporten än?
Väldigt givande var det iaf och jag är djupt imponerad av alla duktiga Linköpingsekipage! Stort grattis till er alla!
Klubbarp
Det var en fin klubb må jag säga! E och C tog med mig dit idag och vi hade riktigt trevligt!
Rocky var riktigt på hugget idag, på rätt sätt, och han låg så underbart fint i handen så ikväll är lyckan stor!
Den övning som vi hade som svårast med på vinterträningen och fick som jag fick så dåligt självförtroende av satte vi som ett smäck idag! Ställde bara upp första halvan då vi båda trodde att vi skulle få traggla lika mycket som sist men för båda var det en STOR skillnad och efter två lyckade rep så insåg vi att det bara var att bygga upp resten. Gjorde så, och det gick precis lika bra det!
Tog även ett par längor slalom och de gick inte riktigt lika bra men fullt godkänt!
Som vi sa i bilen på vägen hem: vadå supa en lördagskväll? Detta är ju så mycket trevligare!
Tack tjejer för ni tog med mig idag för ni gjorde min dag och kvällen spenderas nu leende i soffan :D
Rocky var riktigt på hugget idag, på rätt sätt, och han låg så underbart fint i handen så ikväll är lyckan stor!
Den övning som vi hade som svårast med på vinterträningen och fick som jag fick så dåligt självförtroende av satte vi som ett smäck idag! Ställde bara upp första halvan då vi båda trodde att vi skulle få traggla lika mycket som sist men för båda var det en STOR skillnad och efter två lyckade rep så insåg vi att det bara var att bygga upp resten. Gjorde så, och det gick precis lika bra det!
Tog även ett par längor slalom och de gick inte riktigt lika bra men fullt godkänt!
Som vi sa i bilen på vägen hem: vadå supa en lördagskväll? Detta är ju så mycket trevligare!
Tack tjejer för ni tog med mig idag för ni gjorde min dag och kvällen spenderas nu leende i soffan :D
Vårväder
I vårvädret är det inte bara vi som passar på att ta promenad i solen och hela rydskogen kryllade av folk. Vad gör väl det säger Sigge och går lös på spåret ändå. Inte en enda människa hälsade han på och han kom utan att blinka varenda gång jag kallade in honom!
För att vara så liten är han förbaskat duktig min lilla råtta :D
För att vara så liten är han förbaskat duktig min lilla råtta :D
Man upphör aldrig att förvånas...
Vissa dagar blir man verkligen förvånad över hur en del håller sina hundar, och idag är en sådan dag och jag MÅSTE bara spy lite galla!
Var ute och promenerade en vän och Rocky var med. Nästan hemma så möter vi ett par med två hundar vardera, modell större.
Redan när dom får syn å Rocky ser jag hur hela flocken inklusive ägare börjar blåsa upp sig för vad som komma skall och mycket riktigt bryter helvetet lös. Hundarna triggar varandra och hörs i hela Ryd, ackompanjerat av ägarna som kallar sina hundar för diverse obscena saker, könsord och svordomar haglar. Dessutom ser jag i ögonvrån att den hunden som gör kraftigast utfall och vrålar mest blir sparkad i sidan upprepande gånger. Vad åstadkommer man med det? Och vad hade hänt om den hunden hade slitit sig när den triggats upp rejält av sparkar och skrik?
Nu var det ju inte denna som slet sig, utan en av de andra. Jag såg direkt när den kom springande att den inte var farlig men den ska bannemej ändå inte fram till oss, så E får ta över Rocky och jag får börja cirkulera runt dem och hålla hunden på avstånd. Tjejen lämnar över sin kvarvarande hund till killen som nu alltså har tre hundar och hon börjar jaga den fjärde. Under tiden som hon jagar den och den bara försvinner längre och längre bort från både oss och henne så skriker killen på de tre fortfarande upphetsade hundarna att de är citat "äckliga jävla slynor som ska hålla käften för dom jävlarimej ska nackas".......
Vad ska man säga? Vad ska man göra? Att tala vett med sådana människor känns som att tala för döva öron och jag blir bara så ledsen. För det är inte dem det är synd om, det är hundarna! Och den eventuella hund som hamnar i slagsmål med dem som triggats så vackert med sparkar och skrik.
Om Rocky är arg och jag skulle sparka på honom hade jag antagligen lätt kunnat få honom att explodera... Varför tänker inte människor på vad deras agerande faktiskt har för effekt?
Nog för att ingen är perfekt men vissa människor verkar inte ens försöka :( Ledsen blir jag, och jag hoppas innerligt att jag slipper möta dessa människor och deras hundar igen!
Valpkurs
Idag var det dags för valpkurs igen. Flera saker som inte var som de brukade: vi skulle vara på annan plats för att få mer störning, jag hade sambon med mig och dessutom provade jag annat godis. Som gjort för att det skulle gå åt skogen...
Men vad hände? Han har inte skött sig så bra en enda gång innan så jag kom hem och var superstolt och Sigge tröttare än vanligt eftersom han idag faktiskt ansträngt sig för att jobba med mig! Så härligt!
Men vad hände? Han har inte skött sig så bra en enda gång innan så jag kom hem och var superstolt och Sigge tröttare än vanligt eftersom han idag faktiskt ansträngt sig för att jobba med mig! Så härligt!
Vad det var som gjorde skillnaden vet jag inte, men vi får helt enkelt fortsätta att ta med alla tre ovan nämnda komponenter så kommer allt gå som en dans sedan :O
Dessutom sitter jag här med en trofé liggandes bredvid mig! Jag lyckades få en av Sigges huggtänder :D så nu har jag en kindtand och en hörntand sparad som minne :)
Dock så är det fortfarande många tänder som ska väck och givetvis så är inte de jag oroar mig mest för ett dugg lösa....
Om de släpper snart så jag slipper operera ut dem så funderar jag på att lägga de pengarna på ett tält. Känns som en bra investering då jag räknar med att kunna åka på tävling med båda hundarna framöver och då har de sin plats där de får vara ifred och kan varva ner. Vad säger ni andra som tävlar med mer än en hund, eller för den delen åker på mer långväga tävlingar som tar hela dagen? Är det värt det eller är jag bara pryltokig nu?
Har även det senaste fastnat MASSOR vid spotify och jösses vad många potentiella freestylelåtar det finns! Är ganska kul att fantisera om vad som kan passa och vad man kan göra med dem! Ska lägga ner ordentligt med tid på detta med båda hundarna för det är en rolig träningsform måste jag säga! Sen att jag inte kan dansa och har scenskräck som en -infoga lämpligt ord- är väl bara något jag får komma över antar jag haha!
För Rocky ska nog allt få ställa upp i åtminstonde en tävling så man har något konkret att jobba mot. Spännande!!
Nu är det dessutom mindre än en vecka kvar tills privatkursen vi ska gå på jag och Sigge. Jag börjar bli galet nervös, återigen prestationsångesten! Jag vet ju vilka mer som ska med på kursen och alla är så fantastiskt duktiga och det känns som de har kommit så mycket längre än vad jag har, vilket iofs inte spelar någon roll vilket jag intalar mig varje dag!
Livet är egentligen för kort för att man ska oroa sig för hur man är i jämförelse med andra, man ska bara jämföra sig med sig själv! Dock lättare sagt än gjort vissa dagar, och prestationsångesten har vaknat till liv på ett helt annat sätt med valp. Rocky har jag ändå alltid haft något att skylla på då jag tog honom som 1-åring och vi alltid har haft våra saker att slita med, och nu kan man dessutom skylla lite på åldern :P
Får göra som instruktörerna säger på valpkursen; är det något som inte funkar, skyll det på uppfödaren ;)
Freestyle med gammelgubben
Fina fina Rocky, som har vart på tråkigt humör i flera dagar lös nu äntligen upp idag!
Vi åkte ut till HU för kurs och givetvis en stund tidigare för att hinna med en promenad innan.
Surgubben som hela helgen vart disträ och grinig och mest legat och surat för att slynglarna tar för mycket plats lös nu upp och sökte kontakt och skuttade glad i hågen på en 40 minuter promenad innan kursen utan att reta gallfeber på mig en enda gång!
Väl uppe i HU:s lokaler fick han träna störtlajbans saker; bla att klättra på matte. Han tyckte det var skitkul, och även början till nicka gjorde han super!
Blev lite arg på mig själv då jag och kompisen (som bara är med som moraliskt stöd och inte själv har ngt större hundintresse) pratade om mina hundar och min träning och jag insåg hur DÅLIG jag är på att faktiskt träna. Jag tycker det är roligt, riktigt roligt, men ändå så blir det inte av så ofta som det borde. Varför?
Det har jag inget bra svar på, jag är väl helt enkelt bara lat!
NU får det bli skärpning för vi behöver lite utmaningar både jag och gubben och jag och lilleman!
När man tittar på Rocky som är 7 år och hur mycket han kan egentligen, så skäms jag över hur mkt han kan som jag inte satt ord på. Jag har liksom stannat i inlärningsfasen och inte kommit längre och beteendena har inte fått något riktigt namn.
Så får det inte bli med Sigge, som för närvarande är exakt likadan. Han kan massor men han vet inte vad något heter och nu börjar han faktiskt bli stor kille som kan "lära sig prata".
En annan sak som Yvonne fick mig att tänka på är att jag inte får se till att hundarna låser sig när man klickar dem. Sigge ser man redan lite dessa tendenser på så detta ska vi börja råda bot på imorgon och klicka loss honom!
Ny dag, nya tag!
Vi åkte ut till HU för kurs och givetvis en stund tidigare för att hinna med en promenad innan.
Surgubben som hela helgen vart disträ och grinig och mest legat och surat för att slynglarna tar för mycket plats lös nu upp och sökte kontakt och skuttade glad i hågen på en 40 minuter promenad innan kursen utan att reta gallfeber på mig en enda gång!
Väl uppe i HU:s lokaler fick han träna störtlajbans saker; bla att klättra på matte. Han tyckte det var skitkul, och även början till nicka gjorde han super!
Blev lite arg på mig själv då jag och kompisen (som bara är med som moraliskt stöd och inte själv har ngt större hundintresse) pratade om mina hundar och min träning och jag insåg hur DÅLIG jag är på att faktiskt träna. Jag tycker det är roligt, riktigt roligt, men ändå så blir det inte av så ofta som det borde. Varför?
Det har jag inget bra svar på, jag är väl helt enkelt bara lat!
NU får det bli skärpning för vi behöver lite utmaningar både jag och gubben och jag och lilleman!
När man tittar på Rocky som är 7 år och hur mycket han kan egentligen, så skäms jag över hur mkt han kan som jag inte satt ord på. Jag har liksom stannat i inlärningsfasen och inte kommit längre och beteendena har inte fått något riktigt namn.
Så får det inte bli med Sigge, som för närvarande är exakt likadan. Han kan massor men han vet inte vad något heter och nu börjar han faktiskt bli stor kille som kan "lära sig prata".
En annan sak som Yvonne fick mig att tänka på är att jag inte får se till att hundarna låser sig när man klickar dem. Sigge ser man redan lite dessa tendenser på så detta ska vi börja råda bot på imorgon och klicka loss honom!
Ny dag, nya tag!
Koppel = hörselproblem
Detta är ett nytt fenomen vi blivit medvetna om senaste veckan, i kopplet så finns det inbyggda öronproppar :O
För så fort kopplet åker på så försvinner hörseln! Mycket spännande fenomen och vissa dagar ack så irriterande!
Dock ska jag inte gnälla för mycket då vi idag har haft den mest civiliserade koppelpromenaden någonsin som innefattat annan hund! S kom ut med fina Bruno och förbarmade sig över oss obildade. Eftersom Bruno inte bryr sig om små vilda råttor så gav Sigge snabbt upp och hade en koppelpromenad där han visserligen hade fullt upp med mycket, men inte med att dra som en tok och försöka leka med den andra hunden!
För att vara fem månader är han superduktig och både igår och idag har han överfallit katter med pussar och kel. Båda utsatta katterna var föga förtjusta men inga klor och inga sura miner från någon!
Tillfällig dövhet och lite svårt med självbehärskningen kommer växa bort och då blir det nog hund även av Sigge :P
För så fort kopplet åker på så försvinner hörseln! Mycket spännande fenomen och vissa dagar ack så irriterande!
Dock ska jag inte gnälla för mycket då vi idag har haft den mest civiliserade koppelpromenaden någonsin som innefattat annan hund! S kom ut med fina Bruno och förbarmade sig över oss obildade. Eftersom Bruno inte bryr sig om små vilda råttor så gav Sigge snabbt upp och hade en koppelpromenad där han visserligen hade fullt upp med mycket, men inte med att dra som en tok och försöka leka med den andra hunden!
För att vara fem månader är han superduktig och både igår och idag har han överfallit katter med pussar och kel. Båda utsatta katterna var föga förtjusta men inga klor och inga sura miner från någon!
Tillfällig dövhet och lite svårt med självbehärskningen kommer växa bort och då blir det nog hund även av Sigge :P
Fina lilla råttan!
Sigge sköter sig fantastiskt bra får jag säga! Än en gång har han klarat två timmars bilfärd med bravur och livet på landet är lattjolajbans säger han! Men inte så lattjo att man inte har tid att lyssna på matte vilket gör mig varm i hjärtat. Han kan tillochmed bryta lek inomhus med familjens tax trots att han egentligen bara vill busa hela tiden! Blir lätt trångt så då har jag ibland bett honom att lugna sig, vilket han gör utan att blinka.
Fina, duktiga lilla valpskrutt!
Och även om gammelgubben har annat för sig och inte kommer på inkallning så följer inte Sigge hans exempel utan kommer glad i hågen i full galopp. En bra start på helgen med andra ord!
Fina, duktiga lilla valpskrutt!
Och även om gammelgubben har annat för sig och inte kommer på inkallning så följer inte Sigge hans exempel utan kommer glad i hågen i full galopp. En bra start på helgen med andra ord!
En bra dag
Idag har vart en väldigt bra dag!
Sigge behövde verkligen den miljö- och störningsträning som han fick idag och det ger mig mer kött på benen vad jag ska koncentrera mig på att jobba med!
Skönt att få bolla och lätta hjärtat för underbara Karin som ger fina tips och ett underbart stöd! Man kan inte ha en bättre uppfödare!
Sigge har inte gjort något väsen av sig på hela dagen sedan. Han sov när han blev lämnad ensam, han sov med mig en timme i sängen och han har sovit större delen av kvällen så detta tog ordentligt på honom haha!
Eftermiddagen avslutades med min och Elins operation soffpotatis med påföljande agility där jag och Rocky tränade lite boxhörn. Jag är verkligen VÄRDELÖS på boxhörn och kan inte sätta fingret på vad det är i mitt kroppsspråk som blir så galet! Får filma och rannsaka mig själv, för detta måste vi öva mycket på!
Sigge behövde verkligen den miljö- och störningsträning som han fick idag och det ger mig mer kött på benen vad jag ska koncentrera mig på att jobba med!
Skönt att få bolla och lätta hjärtat för underbara Karin som ger fina tips och ett underbart stöd! Man kan inte ha en bättre uppfödare!
Sigge har inte gjort något väsen av sig på hela dagen sedan. Han sov när han blev lämnad ensam, han sov med mig en timme i sängen och han har sovit större delen av kvällen så detta tog ordentligt på honom haha!
Eftermiddagen avslutades med min och Elins operation soffpotatis med påföljande agility där jag och Rocky tränade lite boxhörn. Jag är verkligen VÄRDELÖS på boxhörn och kan inte sätta fingret på vad det är i mitt kroppsspråk som blir så galet! Får filma och rannsaka mig själv, för detta måste vi öva mycket på!
Sigge den förskräcklige! I vissa vinklar ser han superotäck ut och jag inser nog någonstans att omdömen från en utställning inte är något jag kommer vilja rama in och sätta upp på väggen haha!
Hipp hipp hurra
För idag fyller både matte och Sigge år/månad. Sigge blir hela 5 månader idag och jag har ju faktiskt haft honom LÄNGE nu!
Jag känner mer nu att vi faktiskt börjar känna varandra, men jag tycker att det har gått väldigt långsamt. Jag har nog förträngt hur lång tid det faktiskt tar att få ett band som det jag och Rocky har och inbillade mig nog att det skulle gå jättefort med en liten valp, men vi kämpar tappert på. Vi kommer ju givetvis framåt och bara idag så märkte jag en attitydskillnad när jag introducerade burken för honom.
Annars när jag försökt klicka in nya beteenden har han haft lätt att låsa sig och lägga sig platt och skälla på mig, men idag så testade han mer grejer och var mer fokuserad.
Sen är dagsformen väldigt svajig nuförtiden vilket man inte får glömma! Hans tänder hänger på trevkvart och han luktar lite halvskumt. Händer massor i munnen på honom och jag tror att det stundtals gör riktigt ont. Igår kampade vi och leksaken blev alldeles jätteblodig. Tycker synd om honom och ibland känns han lite ledsen.
Dreglar gör han också, något kopiöst. Det blir pölar på golvet efter honom och när han sover i mitt knä har jag alltid en blöt fläck på byxorna när han vaknat. Lille apan, hoppas det lugnar sig snart!
Imorgon ska han få träffa syrran och träna tillsammans, vilket han verkligen behöver! Mer störning åt Sigge!!! Hurra :D
Det är ett tag sedan han var såhär liten nu minsann! Tiden flyger!
Jag känner mer nu att vi faktiskt börjar känna varandra, men jag tycker att det har gått väldigt långsamt. Jag har nog förträngt hur lång tid det faktiskt tar att få ett band som det jag och Rocky har och inbillade mig nog att det skulle gå jättefort med en liten valp, men vi kämpar tappert på. Vi kommer ju givetvis framåt och bara idag så märkte jag en attitydskillnad när jag introducerade burken för honom.
Annars när jag försökt klicka in nya beteenden har han haft lätt att låsa sig och lägga sig platt och skälla på mig, men idag så testade han mer grejer och var mer fokuserad.
Sen är dagsformen väldigt svajig nuförtiden vilket man inte får glömma! Hans tänder hänger på trevkvart och han luktar lite halvskumt. Händer massor i munnen på honom och jag tror att det stundtals gör riktigt ont. Igår kampade vi och leksaken blev alldeles jätteblodig. Tycker synd om honom och ibland känns han lite ledsen.
Dreglar gör han också, något kopiöst. Det blir pölar på golvet efter honom och när han sover i mitt knä har jag alltid en blöt fläck på byxorna när han vaknat. Lille apan, hoppas det lugnar sig snart!
Imorgon ska han få träffa syrran och träna tillsammans, vilket han verkligen behöver! Mer störning åt Sigge!!! Hurra :D
Det är ett tag sedan han var såhär liten nu minsann! Tiden flyger!
Veckan som gått
Dagarna går så fort nuförtiden och att sitta vid datorn har inte vart särskilt prioriterat. Fint väder har vi haft och jag och hundarna har utforskat en del småstigar i skogen för att Sigge ska få mer motion och bli snällare inne haha! Resultatet av detta vet jag inte hur bra det har vart för vi har slarvat med ensamhetsträningen. Vi har inte behövt lämna honom själv och då har det inte blivit av. Inte för att han har vart ledsen för det, men får inte låta det gå för lång tid!
Igår hade vännerna anordnat ett överraskningspartaj för mig då jag fyller år på måndag. Kanske blev det inte så mycket överraskning som de hade hoppats men efter en del krångel så hade vi en supertrevlig eftermiddag och kväll! Hundarna var givetvis med och Sigge skötte sig fint! Han kämpar verkligen med att inte explodera när han hälsar och det går väl sådär, men med ålder och visdom (och träning givetvis) så kommer det att ge sig fint :)
Träffade Ida och Pesto i veckan också, vilket Sigge tyckte var JÄTTEkul! Vi tränade lite först där Pesto fick visa hur det går till när man rundar koner på ett bra sätt (vilket Sigge verkade fatta där, men sen har det gått jätteknackigt) och sedan tog vi en promenad i skogen vilket Sigge verkligen verkligen verkligen måste öva på! Studsboll och jojo i kopplet då det är jättesvårt att gå promenad tillsammans med någon annan hund än storebror.
Så är det någon som känner sig manad att ta en koppelpromenad utan att leka så vore jag jätteglad!
Hade planerat en med Åsa i veckan men eftersom jag har minne som en guldfisk så glömde jag höra av mig... Gör gärna ett nytt försök framöver!
Skotträning hann vi också med i veckan, även om den var helt oplanerad. Vi åkte ut och skulle fixa lite ris till kompisens balkong nu när det snart är påsk och allt och då sköt de hejvilt en bit bort. Sigge hade verkligen inte tid att bry sig om triviala saker som skott och lekte på som om inget hade hänt. Duktiga, fina vovve!
Och nu har jag nästan bestämt mig, 1:a maj ska Sigge göra utställningsdebut! Ingen officiell tävling utan bara en möjlighet att få miljöträna och även få några ord om hur han ser ut. Kan bli kul tror jag! Arrangörerna har i anslutning till detta inofficiell agility också, så då kan både den store och den lille få sitt. Ska bara bestämma mig för om jag vågar eller inte haha!
Jag ÄLSKAR denna bilden! Sigge ser verkligen ut att skratta gott åt något och han ser för härlig ut!
Och såhär cool är man fast det skjuter stup i kvarten.
Igår hade vännerna anordnat ett överraskningspartaj för mig då jag fyller år på måndag. Kanske blev det inte så mycket överraskning som de hade hoppats men efter en del krångel så hade vi en supertrevlig eftermiddag och kväll! Hundarna var givetvis med och Sigge skötte sig fint! Han kämpar verkligen med att inte explodera när han hälsar och det går väl sådär, men med ålder och visdom (och träning givetvis) så kommer det att ge sig fint :)
Träffade Ida och Pesto i veckan också, vilket Sigge tyckte var JÄTTEkul! Vi tränade lite först där Pesto fick visa hur det går till när man rundar koner på ett bra sätt (vilket Sigge verkade fatta där, men sen har det gått jätteknackigt) och sedan tog vi en promenad i skogen vilket Sigge verkligen verkligen verkligen måste öva på! Studsboll och jojo i kopplet då det är jättesvårt att gå promenad tillsammans med någon annan hund än storebror.
Så är det någon som känner sig manad att ta en koppelpromenad utan att leka så vore jag jätteglad!
Hade planerat en med Åsa i veckan men eftersom jag har minne som en guldfisk så glömde jag höra av mig... Gör gärna ett nytt försök framöver!
Skotträning hann vi också med i veckan, även om den var helt oplanerad. Vi åkte ut och skulle fixa lite ris till kompisens balkong nu när det snart är påsk och allt och då sköt de hejvilt en bit bort. Sigge hade verkligen inte tid att bry sig om triviala saker som skott och lekte på som om inget hade hänt. Duktiga, fina vovve!
Och nu har jag nästan bestämt mig, 1:a maj ska Sigge göra utställningsdebut! Ingen officiell tävling utan bara en möjlighet att få miljöträna och även få några ord om hur han ser ut. Kan bli kul tror jag! Arrangörerna har i anslutning till detta inofficiell agility också, så då kan både den store och den lille få sitt. Ska bara bestämma mig för om jag vågar eller inte haha!
Jag ÄLSKAR denna bilden! Sigge ser verkligen ut att skratta gott åt något och han ser för härlig ut!
Och såhär cool är man fast det skjuter stup i kvarten.
