mittlivsomhund -

Ridhusträning, och att slå sig själv på bröstet!

Idag var det dags för ridhusträning igen, och DÄR finns det ingen ångest över en övertänd hund som går mig ur händerna - där är det glädje, fart och en hund som ger ALLT och lite till på ett sätt som ger mig det där fåniga flinet som är svårt att tvätta bort!

Eftersom jag är lite het på gröten så började vi även idag med en slalomövning och idag var det två bågar borttagna redan vid första repet. Piece of kaka sa Sigge och när vi avslutade övningen var iaf 4 bågar borta. Det tar sig! Attityden är fantastisk och elefantfarten är fin! Att lämna i sidled måste vi lägga krut på, för självständigheten där, och att bibehålla förståelsen för att slalomet är ETT hinder som ska tas hela vägen för att få ta sig vidare måste tränas mer! Vilket inte är så konstigt när vi inte tränat så länge :)
Rocky fick också köra övningen men han visste inte vad slalom var idag, och det blev mest diskussion och omtag..

Nästa övning var en klurig övning med mycket svängar och hinder tagna bakifrån, och detta är så SVÅRT med Sigge! Jag blir nog lite skraj när elefanten kommer dundrande så sanden yr, och styr honom faktiskt inte ordentligt, och att då gå på sena signaler är lättare sagt än gjort för Sigge, och kaos uppstår :P
Rocky satte givetvis övningen flawless och kändes som smör i mina händer, inga svårigheter och vi flög fram! Den känslan är underbar!

Sista övningen var en hopp-tunnel-övning där Rocky fick vara först ut, och honom hade jag definitivt inte kört slut på, så det blev en del läggande pga fallna bommar. Detta är nämligen min nya taktik. Ja, han är 9 år snart, ja, han är rätt tungt byggd, MEN han fixar att hoppa 50-55 cm, och behöver komma ihåg att vi måste lyfta på fötterna också! Detta funkar fint och det faller mindre bommar nu än innan jul! Till slut fick vi till övningen utan rivningar och jag kände mig nöjd!
Sigge var näst på tur och banan innehöll blindbyte, som jag tycker är läskigt med Sigge! Jag har tänkt på detta och det är för att jag håller för hårt i honom och inte släpper iväg honom och litar på att han gör sitt jobb och då kan jag inte förbereda mig och allt blir kaos. Så var det även idag, tills jag blev sur på mig själv och bestämde mig för att matcha Sigge! Han ger ALLT - då gör jag det med, och litar på att vi ror iland det!

Då kom det! Det där blindbytet som jag kämpat så länge för att få till med Sigge. Blindbytet med stort B! Perfekt tajmat, det känns i hela kroppen hur fint det sitter, och jag ser på något vis mig själv ovanifrån i slowmotion och det säger bara klick! Den bilden är etsad i mitt huvud nu och den känslan jag hade när jag efter bytet mötte upp Sigge på precis rätt ställe - DEN känslan är den som ska fram på debuten! Vi kommer flyga!

Det fick så att säga bli slutklämmen för dagen och jag kunde inte sluta le! Blindbyten med Sigge tycker jag är svårt, svårt som faan på ren svenska, men idag fick jag till det och tänker faktiskt skryta - jag var grym ;)

Jag sliter så gott benen håller för att utvecklas och kunna göra något vettigt på banan med mina hundar, och när jag faktiskt får till det så tänker jag sträcka på mig och klappa mig själv på axeln! Det är det många som borde göra för sig själva, så nu börjar jag och ni följer efter - okej? :D

En gammal sommarbild som får demonstrera den varma känslan i kroppen efter dagens träning!

2014-01-26 @ 22:07:27 Permalink Lise-Lotte Kommentarer (0) Trackbacks ()

Det här med lydnaden..

Det är lite klurigt, och jag har insett att det absolut inte var någon fara att vänta på att Sigge skulle bli arbetsvillig. Nu är han snarare tvärtom - arbetsvillig och taggad så han skrämmer mig. Detta är en ny känsla för mig, som endast kommer fram i andra sporter än agilityn för där har jag inga problem att matcha hans energinivå, och den är där jag vill ha den!
Men när man börjar pilla med lugnare sporter med mer detaljer så blir det genast läskigare!
Nu håller vi på och jobbar med att inte rusa in i position snett framåt och gå och titta snett bak på den där långsamma matten som aldrig går fort nog!

Som vanligt finns det fantastiskt duktigt folk omkring mig som kommer med tips, trix och pepp och fokus kommer nu att ligga på mycket stadga, stadga och åter stadga! Om han koncentrerar sig på att hålla position istället för att försöka göra 7 saker samtidigt och bli frustrerad så kommer allt lossna tror jag! Senare ska vi gå ner och träna positionsarbete mot väggen i källaren! Funderar på att filma så att jag inte lägger mig till med en massa dumheter, för jag har många konstiga grejer för mig med kroppen! Och munnen! Tyst, fokuserat och samlat - utan en massa viftande! Nu kör vi!

2014-01-24 @ 13:59:00 Permalink Kommentarer (2) Trackbacks ()

En fantastisk helg!

"Du är grym på att vara glad LL"

Den kommentaren fick jag av min underbara vän Ida idag, och den värmde verkligen, för det är en komplimang jag verkligen kan sträcka på mig för och säga att ja - det är jag faktiskt!

Denna helgen har bestått av flera lyckopiller och att nästan få kramp i ansiktet för att man flinar så fånigt hela tiden är faktiskt jäkligt najs!

Denna veckan har bestått av plugg, plugg och plugg och igår var det dags för tenta. Tenta efter att ha sovit 1,5 timme.. Men det kan ha gått bra ändå :P

Försökte sova när jag kom hem men det gick inte det heller. Blev nervös för hur 17 det skulle gå att tävla med Rocky utan sömn men det visade sig gå jäkligt bra :)

Innan tävlingen tog jag och Sigge en liten ensampromenad, och hittade en mössa någon tappat som Sigge bara var TVUNGEN att ha med sig. Vi utnyttjade detta med att faktiskt köra lite apportering. Kastade den och vände bort honom flera gånger utan minsta ljudande så det var en succé! Fler mössor åt folket ;)

Rocky och jag var lite sena till tävlingen men inte FÖR sena utan hann med att värma upp ordentligt. Jag var först ut i agilityklassen vilket jag trodde skulle kännas jobbigt, men det gjorde det faktiskt inte :)

Rocky kändes SÅ fin och det flöt på SÅ bra, och för en sekund trodde jag att vi hade vår sista nolla, om det inte var för att jag hörde speakern säga något om fem fel. Va? Vi rev ju inget?

...Just ja, balansen har även kontaktfält på uppfarten. Skräp också!
Men det gjorde faktiskt inte så mkt! Rocky kändes fantastiskt följsam, fräsch och glad och jag var ändå på topp och taggad för hopploppet!

Hopploppet startade vi någonstans i mitten och det passar mig bättre, även om det inte var hemskt att starta först (vilket jag en sekund var lite orolig för). På banvandringen var jag bekymrad för jag var rädd att jag skulle placera mig dumt och störa honom så att bommarna skulle flyga, men när jag gick av sa jag till mig själv att det går, och det är öht inget bekymmer! Provade även något nytt den banvandringen för det var så satans trångt vid det krångliga partiet (det var nämligen inte bara jag som tyckte det verkade lite knöligt :P). Jag ställde mig själv på en punkt som inte störde någon annan, och visualiserade banan i huvudet samtidigt som jag sneglade på den, gjorde bytena och rörelserna där jag ville ha dem och i klass ett funkade detta ypperligt!

När det var dags att köra så visade sig passagen gå bättre än jag trodde (intalade mig inte tillräckligt uppenbarligen) så jag blev paff och kom av mig. Rocky körde på själv och disken var ett faktum. Jag försökte hitta ett flyt på en gång och köra ut ändå, så att inte Rocky skulle fatta alltför mkt att jag tabbat mig, och trots disken var jag jättenöjd!

Rocky går så fint nu och visar varje gång att även om han börjar bli gubbe så kan pensionen hålla sig långt borta - vi har fortfarande saker att hämta! Och Rocky är en fantastisk varelse att köra med, för han är som absolut gladast och härligast på agilitybanan och även om vi bråkar och surar på varandra ibland såhär på gamla dagar så är vi absolut på samma plats när vi kliver in på plan, och där är vi verkligen ett glatt team! Jag älskar den där grabben!

Eftersom Rocky tävlade igår fick Sigge åka själv på ridhusträningen idag, vilket passade honom utmärkt!

Och som den hunden går! Han må vara en elefant, men vilket elefant!! Han svänger fantastiskt fint, är följsam så jag blir tårögd och har en attityd som gör att jag omöjligt kan vara annat än sprudlande glad! Även idag rymde herrn till slalomet det första han gjorde och vägrade lyssna när jag ropade för "jag ska bara, matte!". Jag har inte hjärta att skälla på grabben, för att rymma till slalomet är verkligen ett lyxproblem! Tre bågar plockade vi idag och det var piece of kaka hälsar Sigge! Fantastiska lilla knashund!
Vi ställde även upp sekvensen från tävlingen igår som jag tabbade med Rocky, och jag tänkte faktiskt på hur jag hade reagerat om jag kört samma tävling med Sigge - PANIK! Det hade jag aaaaaaldrig klarat! Tur var väl att vi provade den idag, för den satt som ett smäck på första försöket och egot fick sig en rejäl boost! Vi kan ju! Vi börjar också teama ihop oss även om vi har en bra bit kvar till min och Rockys klass, men nog 17 är vi klara att starta nu! Det ska bli så himla kul!

2014-01-19 @ 23:17:06 Permalink Rocky och Sigge Kommentarer (2) Trackbacks ()

Den där jäkla björnen...

Att jag väckte björnen förra gången vi fick lektion, det trodde jag ju redan då. Men att den skulle explodera såhär - det hade jag ingen aning om!

Idag har vi vart på lektion igen. Sigge kände igen sig redan när vi kom dit och var som vanligt taggad. Lite FÖR taggad. Idag fick jag se en sida av Sigge som jag inte riktigt sett förut. Tuffa Sigge som kan själv, och inte behöver ha sin matte med sig. Hamnade i konflikt i jaktfotet för att Sigge hade bättre saker att titta på (lärare med dummiesar i händerna) och när man sa åt honom att tona ner var det inte vanliga mjuka Sigge som svarade, utan envisa Sigge som pekade finger och sa att han faktiskt inte hade tid! Jag blev PAFF!

När det sedan var dags att köra övningen klockan, ja då blev Sigge övertaggad. Så det blev inte mycket klockan, utan mer passivitetsträning. Så fort Sigge började ljuda fick han lägga sig och jag gick undan. Detta gjordes flera gånger och övningen slutade med att Sigge ljudade IGEN, och dummiesarna togs in utan att han fick hämta dem.

Detta är något jag kommer få jobba stenhårt på, och är Sigge i fel aktivitetsnivå så blir det inget! Då måste jag bryta på en gång, och låta honom komma ner i varv. Detta var klurigt och det som först kändes jäkligt coolt, känns nu rätt läskigt. Innan har jag bara tyckt jag har en häftig hund med härligt driv och jag har nog hela tiden känt att jag vet hur jag ska handskas med detta, men när jakten nu kom in i bilden så omkullkastades min värld. Hur fasen ska jag kunna förvalta det här? Gör jag fel här kan jag få sota för det länge, och det finns folk som inte fått ordning på sånt utan gett upp. Kommer jag vara en av dom?

Får lägga massor med tid på att träna på att inte träna, och när vi väl tränar så måste det vara i rätt sinnesstämning annars MÅSTE jag bryta! Ge aldrig lillfingret för då äts hela handen upp!

2014-01-04 @ 23:57:19 Permalink Apportering Kommentarer (1) Trackbacks ()

Tankar kring 2014

Blogginläggen om 2014 har haglat de senaste dagarna. Tankar, målsättningar, förhoppningar och rädslor.
Även jag har en del tankar kring 2014. Jag vill inte kalla dem för regelrätta mål. Jag har mitt mål solklart i mitt huvud, men vägen dit är lång, och tankarna kring 2014 är endast pusselbitar för att närma mig mitt faktiska mål.
Iaf, stolpar upp lite här så får vi se vart vi landar. Kanske något oförutsett händer och vi inte kommer ett enda steg närmre vårt slutmål, men det känns faktiskt inte så. 2014 känns som ett väldigt bra år, ett jäkligt bra år faktiskt! Det kunde inte börjat bättre och alla förutsättningar finns för att det ska kunna bli riktigt najs!

Rocky

Rocky ska fokusera på att ösa och ha roligt! Han är den gamla hunden som inte ska bli åsidosatt och som ska känna att han har lika mkt plats som Sigge! Han ska få tävla och träna så länge han orkar och tycker det är kul! Tanken har gått från en önskan om en endaste liten pinne till en förhoppning om att kunna kvalificera oss till klass 2 innan pension!

Sigge

Med Sigge kommer fokus alltid ligga på att ha kul, ha kul och ha kul! Har vi inte det kan det kvitta! Det är min bästa vän jag tränar och tävlar med, och finns inte glädjen kan vi aldrig prestera! Det får aldrig glömmas!

Agility

Slalom - ha det bästa elefantslalomet i stan! Ingångar från alla möjliga och omöjliga vinklar. Alltid ge allt och alltid älska slalom! När året närmar sig slutet ska det hålla mer eller mindre klass 3-mått!
Även om vi kommer tävla klass 1 finns ingen anledning att fega och inte träna svårare. Sigge tycker slalom är kul, behåll och öka på den känslan! Låt honom få ruggigt bra självförtroende och bli kaxig som få och ösa så man blir grön!
Running - inse mina begränsningar och att frustrationen och uppgivenheten över dåliga träningsmöjligheter endast sätter käppar i hjulet för oss. Ta en paus under vintern och låt inga dåliga kommentarer få fäste! Bygg en egen balans i vår och ös så det står härliga till! Satsa på att ha fullhöjd och våga starta i oktober 2014!
Sug - jobba på att suga på hinder, vilket hinder det än är! Kunna skickas från avstånd, långa avstånd, utan tvekan och med bibehållen fart. Att suga på hinder 5-7 meter bort utan att tveka en millimeter ska vara naturligt!
Gungan - öka på farten och alltid ha en solklar tvärnit som aldrig rubbas förrän släppkommando ges! Ge max och var säker på att han alltid stå kvar! Utmana, men skynda långsamt för att behålla attityd
Svängkommando - detta är något vi faktiskt inte ägnat oss alls åt, men jag blir mer och mer på det klara med att ett kommando kan vara väldigt bra att ha! Dels som en förberedelse och dels som en tydlighet såväl som för mig som för Sigge.
Byten - byten i alla dess former ska lekas med och tränas med glädje! Framförallt bakombyten, så jag inte hamnar i samma sits som med Rocky: "Vart är du matte / bom rivs". Bättre tajmade blindbyten, och framförbyten gjorda i tid - inte för sent! Satsa! Satsa alltid! Hellre tro att man hinner men inte gör det, än att fega och ångra att man inte satsade på det där bytet iaf!
Fram! - vi måste ha ett pålitligt fram-kommando! Sigge ska inte behöva tveka - säger jag fram så ska det ösas framåt med alla hinder som kommer i hans väg, matte kommer så fort benen bär!
Tävlingar - Sigge ska starta i hoppklass i mars 2014, och agilityklass i oktober. Öva på att prestera i tävlingsmiljö och ha roligt även under press!

HtM

Tävlingar - Sigge ska starta i HtM1 i mars. Inte i första hand för någon önskan om prestation, utan för att ta framförallt mig själv utanför vår comfort-zone! Det är roligt att träna och tävla med sin hund, och klarar vi att starta HtM som skrämmer mig, då klarar vi allt!

Lydnad

Tävlingar - Jag ska försöka våga starta Sigge i lydnadsklass 1 under hösten. Även här är det för att vidga våra vyer och ta mig utanför vår comfort-zone! Jag letar redan nu undanflykter för att slippa, för detta är ännu mer läskigt än HtM, men Sigge är snygg att titta på och jag tror han skulle göra sig bra på lydnadsplanen! Jag börjar verkligen få upp ögonen för att det är KUL att träna lydnad, men som med så mkt annat så har jag svårt att göra något vettigt av det om jag inte sätter upp en tävling att sikta på!
Tänker inte stapla upp tankar kring varje moment, jag vet knappt ens hur jag tänker kring alla moment än. Detta kommer därför pö om pö och fokus kommer ligga på att kunna starta LK1 utan att svimma eller skämmas så man sjunker genom jorden :)

Jaktapportering

Detta är väldigt nytt för oss, och en punkt på listan som kommit upp nu det senaste. Så även här finns det inte mkt konkreta grejer att ta på, mest en önskan om att förvalta Sigges arv och gener!
Privatlektioner - passa på att ta privatlektioner när jag åker hemåt Falköping. Det ger mycket, och man får en dynamisk diskussion på vart fokus ska ligga och hur jag ska tänka.
Apportering till vardag och fest - läs boken och testa så många övningar vi bara orkar! Jag blir inte mer kunnig om jag bara sitter på rumpan och säger att jag inget kan! Det kan inte bli mer än fel, så testa och ha skoj!
Kurser - åk på den fantastiska kursen vi vann och bara insup alla tips och trix vi kommer få! Njut av livet och min fantastiska retriever!
WT - börja nosa på det här med wt! Jag har redan fått höra att ett wt redan under första halvan av året absolut inte är någon omöjlighet, så ska inte vara rädd för tanken utan vänja mig vid den redan nu. Än en gång - testa, testa, testa! Ingen av oss kommer dö om vi går utanför min comfortzone, och med största sannolikhet kommer vi ha jäkligt kul på vägen!

Detta är tankarna kring Sigge i korthet (även om det blev en hel roman). Som ni märker, inga prestationstankar, men måste man ha det? Detta är saker vi behöver jobba på för att närma oss det stora målet jag har med denna hund, men att säga att vi ska ta x antal pinnar i den och den klassen när vi inte ens har debuterat än känns inte som vår väg att gå. Nästa år kanske jag har mer tankar kring hur vi tänker kring att klättra i klasser, kanske inte. Jag kommer skriva det jag är nöjd med, och vara nöjd med det ;)

Lise-Lotte

Det finns såklart även lite tankar kring mig själv, och vilket håll jag vill utvecklas åt under 2014, men absolut fokus ska ligga på att vara bekväm - i alla situationer, i alla lägen, gentemot alla kommentarer!
Jobba på att få avspänd effekt. Träna avslappning och ta med mig denna träning utanför hemmets skyddande väggar
Höra vad jag vill höra - åsikter och kommentarer som jag inte vill höra, släpp dem! Det är jag som bestämmer vad som får komma mig inpå skinnet och även här måste jag jobba på att inte låta saker som kanske inte ens gäller mig få fäste.
Våga lita på att jag också kan! - Linköping kryllar av duktigt hundfolk, men jag behöver inte vara rädd för dem! Jag platsar också, och även om jag är grön så är det ingen som skrattar åt mig bakom min rygg!
Träna mycket med vänner som ger energi - alla mina hundvänner vill mig väl, och är fantastiska människor att träna med! Ta fasta på det och umgås och njut av deras härliga sällskap!
Våga lita på att jag håller - benen fick alltför stort fokus 2013 men verkar äntligen ha läkt! Skynda långsamt men måste våga röra på mig för att komma någonstans!
Bygg en bra grundkondition - hänger ihop med punkten ovan. Med en grundkondis och att benen vant sig vid rörelse kan jag sedan börja träna intervaller och jobba på att få explosiva ben som har lite mer av en chans att hänga med Sigge när han öser!
Alltid köra offensivt! - det finns inget annat sätt! Vågar man inget, vinner man inget! Jag hinner ALLTID ;)
Ha kul - finns inte så mkt mer att säga! Ha kul, ha kul, och ha kul!

Mina mål är som ni märker mycket som har med att känna sig bekväm att göra. Detta är något jag jobbat på redan 2013 men jag märker att det finns mycket förbättringspotential! Dessa tankar har bara med hundträning att göra, sen har vi ju det vanliga - att hitta balans mellan livet och livet, må bra och lägga tiden där den gör sig bäst etc.

Oavsett så tror jag att 2014 kommer bli ett fantastiskt hundår! Jag känner det i hela kroppen :D

2014-01-03 @ 19:21:11 Permalink Kommentarer (2) Trackbacks ()

Dagens chock

Jag satt här i eftermiddags och funderade och klurade kring 2014. Planen var att skriva ner lite tankar kring träningen och vart fokus skulle ligga 2014 för att nå vårt slutmål i framtiden.
Dock kom jag av mig på vägen.

Satt och klickade mig igenom de bloggar jag inte läst för dagen och en av de jag följer är såklart apportering till vardag och fest, en jättetrevlig sida med mycket matnyttigt kring apportering - givetvis med positiv förstärkning.
Dagens inlägg handlade om de sista vinnarna i deras jätteroliga julkalender.
Först började de med att dela ut lite specialpriser till fantastiska rim som deltagit i tävlingen, och jag sitter och fnissar, för det finns så mkt fantasi och kreativitet hos människor! Fyndiga som 17!

Sen står det:
Sist men absolut inte minst vill vi gratulera till vinnaren av lucka 24, en hel kurs, inklusive mat och uppehälle, på vårt sommarläger: Hunden Sigge (med matte Lise-Lotte)

What? Jag gnuggar mig i ögonen och läser en gång till
Hunden Sigge (med matte Lise-Lotte)

DET ÄR JU JAG?!?!?!

Jag tror att jag skrek rakt ut och pappa och mamma som jag bor hos nu under jullovet undrade vad 17 som hade hänt.
"Vi... Vi... Vi vann tävlingen!"
Både pappa och mamma började skratta och gratulerade så hjärtligt medan jag fortfarande var i chock.
Jag vinner ju aldrig något? ALDRIG! Och definitivt inte såhär fina grejer för såna här fantastiska instruktörer!

Jag har fortfarande inte fattat att jag och Sigge ska få åka iväg på en sån här grej! Jag och Sigge, tillsammans och bara lära oss massa häftiga saker! Vilken möjlighet! Vilken chans! Det här med WT under 2014 kanske skulle ingå i målen ändå?

Övriga funderingar försvann med mina glädjerop, för ikväll har jag bara gått med ett leende på läpparna och skakat på huvudet - det känns konstigt!
För er kanske det inte är så stor grej, men det är det bannemej för mig!
Jag står här med en retriever som dag för dag visar att han har kvalitéer som skrämmer mig, då jag inte vet hur jag ska förvalta denna underbara hund, och nu får jag under fyra dagar möjlighet till en verktygslåda där jag kan höja och utveckla min fantastiska elefant även på det område han faktiskt har gener för! Hur coolt som helst!

Funderingarna för 2014 är varken bortglömda eller gömda för allmänheten, men ikväll tog detta av förklarliga skäl överhanden!
Jag är så glad :D

Vilken kanonstart på det nya året!

2014-01-01 @ 23:28:31 Permalink Apportering Kommentarer (3) Trackbacks ()

Lise-Lotte & Sigge <3 slalom

Det är helt galet vad jag har börjat gilla slalom! Det är ett fantastiskt roligt hinder och vilka utvecklingsmöjligheter!
Att tillbringa jullovet hos mor och far gör att träningsmöjligheterna ökar, särskilt nu i frånvaro av vintern!

Har öppnat kanalen till sista hålet igen, för jag insåg att jag backat i mina utmaningar och inte utvecklats. Dock känner jag att med lite öppen kanal blir det mindre jobbigt för Sigge och vi kan träna lite mer.
Idag låg fokus på krångliga vinklar och Sigge fixade galant att vi stod vid ena änden men jag ville att han skulle ta slalomet från andra änden långt bort. Att springa förbi hela slalomet och suga in i rätt ingång, det är en fröjd att se! Sigge är en stjärna!
Framförbyte, bakombyte, blindbyte och att kuta ifrån honom i sidled funkar också finemang! Det enda han tycker är lite för skumt i dagsläget är om jag byter riktning innan han har sett den kastade bollen, men det är ändå kanske lite väl överkurs, eller?

Planen är att fortsätta med dessa mer eller mindre svåra utmaningar så länge vi är kvar här, och sen i Linköping fortsätter operation plocka bågar. Kommer nog bli väldigt bra det här! Måste dock lägga in att belöna från handen oftare och börja lägga in fler hinder före och efter så vi inte fastnar i att belöningen måste komma när slalomet är genomfört - för det är inte så förtvivlat ofta man kan räkna med att slalom är sista hindret varken på tävling eller träning :P

Även Rocky har faktiskt fått jobba lite med dessa svårigheter, och det fick han göra även i höstas. Jag måste säga att jag ÄLSKAR kanalarbetet för jag upplever att Rocky har blivit snabbare av att få träna på detta sätt, och han är också mer säker på slalom idag än innan. Man lär så länge man lever och även gamla gubbar utvecklas hälsar Rocky!

2014-01-01 @ 15:08:13 Permalink Slalom Kommentarer (0) Trackbacks ()