Boaormen Tjernobyl
Kärt barn har många namn. Tjernobyl har han kallats ett par veckor nu på grund av de makalösa gaser han släpper ifrån sig när han sover. Det luktar så vi får tårar i ögonen ibland. Helt galet att en sån liten hund kan ge ifrån sig så starka dofter.
Ikväll blev det även boaormen. Han har ibland fått såna där smala tuggpinnar, oftast halva för att han inte ska få ont i magen då han är bottenlös och vräker i sig hela på en gång. Så även nu med halva, han sväljer dem mer eller mindre hela så nu vågar jag inte ge det längre med risk att han blir allvarligt sjuk, får ont i magen eller sätter dem på tvären. Får köpa knutor istället, dom borde ju fungera bättre tycker man....
Hade vart smidigt med ben när man går hemifrån men det fungerar ju inte på det här stället. Hur ska jag lösa detta när det börjar klia i tänderna?
Ett litet ben sväljer han helt och ett stort kommer Rocky att knipa så fort Sigge vänder bort huvudet för att andas, och Rocky får inte äta så mkt ben över huvud taget då magen är för klen.
Hur löser jag detta?
Ikväll blev det även boaormen. Han har ibland fått såna där smala tuggpinnar, oftast halva för att han inte ska få ont i magen då han är bottenlös och vräker i sig hela på en gång. Så även nu med halva, han sväljer dem mer eller mindre hela så nu vågar jag inte ge det längre med risk att han blir allvarligt sjuk, får ont i magen eller sätter dem på tvären. Får köpa knutor istället, dom borde ju fungera bättre tycker man....
Hade vart smidigt med ben när man går hemifrån men det fungerar ju inte på det här stället. Hur ska jag lösa detta när det börjar klia i tänderna?
Ett litet ben sväljer han helt och ett stort kommer Rocky att knipa så fort Sigge vänder bort huvudet för att andas, och Rocky får inte äta så mkt ben över huvud taget då magen är för klen.
Hur löser jag detta?
Allergisk reaktion
Igår fyllde Sigge 12 veckor. Jag hade dagen till ära tänkt skriva ett lååångt inlägg om allt roligt vi gjort och hur duktig han vart det senaste eftersom det vart bloggtorka här ett tag nu.
Kan väl erkänna att dagen inte blev riktigt som jag tänkt mig....
Ringde veterinären för att beställa tid för vaccinering och han hade en samma dag. 15.30 skulle vi få komma. Vi åker dit, glada i hågen och Sigge tyckte det var JÄTTEkul hos veterinären! Han var ju en riktig godisautomat så det var ju bästa stället vi hälsat på någonsin sa Sigge!
Han fick som sagt ganska mycket godis och var besvärad när vi åkte hem. När vi kom ur bilen kräktes han två gånger men jag tänkte inte mer på det då jag var ganska säker på att stackarn blivit åksjuk för att vi åkte bil på full mage. När vi kom hem verkade han lite ledsen men vi satt och mös på golvet och han somnade ett par timmar så allt verkade vara frid och fröjd.
När han vaknade till liv var han och F ute och kissade, jag och Rocky tog en egen sväng och sedan började jag med middagen. Hundarna grejade med sitt och efter en liten stund ser jag hur Sigge kliar sig i ansiktet med framtassarna. Han verkade då inte nämnvärt irriterad så jag fnissade lite åt att han var söt pucko mig och fortsatte med mitt. Ytterligare ett par minuter går och sedan kommer han ut till mig i köket. Jag formligen SKRIKER på F: "Vad händer med vår hund??? HUR SER HAN UT???" Sigge har då svullnat upp runt ögonen och läpparna är alldeles bubbliga. Jag får fullständig panik och ringer till veterinären som inte svarade så jag pratade in ett störtlipande mobilsvar och ringde sedan Valla på en gång, fortfarande storgråtandes. Vad är det som händer? Kommer han svullna igen och bli medvetslös? Han hade vid det här laget svullnat ännu mer och var (nu överdriver jag lite men rädslan som rådde..) för mig oigenkännlig.
Erik ringde upp efter cirka tre minuter och lovade att vara på kliniken inom 10 minuter och eftersom vi hade vart hos honom på eftermiddagen valde jag honom framför Valla.
Det blev en vansinnesfärd till Erik då vi inte visste om svullnaden skulle avstanna eller om han skulle få svårt att andas, så det gick både fort och var lite olagligt på sina ställen, men det fungerade ju det också :O
När vi kom dit och han sa åt mig att sluta gråta för att det inte behövdes, Sigge skulle inte dö så jag kunde lugna mig.
Han tittade på Sigge och letade rätt på kortison, Sigge fick en spruta i rumpan och inom en halvtimme var svullnaden nästan borta. Sigges allmäntillstånd var då mer eller mindre som vanligt och han fjäskade ordentligt med både veterinären och mig (han var ju godissugen!) och han visade flertalet gånger det nya "trick" han lärt sig. Vi övar nämligen frivilliga lägganden här hemma och det gick minsann att göra hos veterinären också! Fick han inte uppmärksamhet på 3 sekunder kastade han sig på backen för att se om det kunde ge respons. Haha min fina lilla vovve!
Vi var kvar hos Erik i en timme ungefär och sedan åkte vi hem. Sigge var märkbart trött och sov mer eller mindre resten av kvällen. Givetvis piggnade han till när det var dags för sängen men detta var mest skönt för då visste vi att han efter omständigheterna mådde bra!
Idag ser han lite härjad ut i ansiktet och ska nu gå på en kortisonkur i 10 dagar för att försäkra om att inget annat konstigt händer. Sedan är det dags för en ny vaccination då denna med största sannolikhet blev overksam. Hoppas på att det går bättre då...
Vill ge en STOR eloge till veterinären Erik Ehnvall som hjälpte och lugnade mig på ett fint sätt med kort varsel! Han ringde upp och kastade sig iväg halv 8 på kvällen och var inte hemma förrän klockan var nästan halv 10. En riktig eldsjäl som vunnit min respekt och mitt förtroende på det bemötande han gav mig igår! Rekommenderar honom varmt!
Han är dessutom enda veterinären i Linköping (vad jag vet) som tillåter att man ringer dygnet runt och som tar emot en med öppna armar och försöker hjälpa till allt han kan! Dagens ros till honom!
Såhär trött blir man efter en kväll hos veterinären
Kan väl erkänna att dagen inte blev riktigt som jag tänkt mig....
Ringde veterinären för att beställa tid för vaccinering och han hade en samma dag. 15.30 skulle vi få komma. Vi åker dit, glada i hågen och Sigge tyckte det var JÄTTEkul hos veterinären! Han var ju en riktig godisautomat så det var ju bästa stället vi hälsat på någonsin sa Sigge!
Han fick som sagt ganska mycket godis och var besvärad när vi åkte hem. När vi kom ur bilen kräktes han två gånger men jag tänkte inte mer på det då jag var ganska säker på att stackarn blivit åksjuk för att vi åkte bil på full mage. När vi kom hem verkade han lite ledsen men vi satt och mös på golvet och han somnade ett par timmar så allt verkade vara frid och fröjd.
När han vaknade till liv var han och F ute och kissade, jag och Rocky tog en egen sväng och sedan började jag med middagen. Hundarna grejade med sitt och efter en liten stund ser jag hur Sigge kliar sig i ansiktet med framtassarna. Han verkade då inte nämnvärt irriterad så jag fnissade lite åt att han var söt pucko mig och fortsatte med mitt. Ytterligare ett par minuter går och sedan kommer han ut till mig i köket. Jag formligen SKRIKER på F: "Vad händer med vår hund??? HUR SER HAN UT???" Sigge har då svullnat upp runt ögonen och läpparna är alldeles bubbliga. Jag får fullständig panik och ringer till veterinären som inte svarade så jag pratade in ett störtlipande mobilsvar och ringde sedan Valla på en gång, fortfarande storgråtandes. Vad är det som händer? Kommer han svullna igen och bli medvetslös? Han hade vid det här laget svullnat ännu mer och var (nu överdriver jag lite men rädslan som rådde..) för mig oigenkännlig.
Erik ringde upp efter cirka tre minuter och lovade att vara på kliniken inom 10 minuter och eftersom vi hade vart hos honom på eftermiddagen valde jag honom framför Valla.
Det blev en vansinnesfärd till Erik då vi inte visste om svullnaden skulle avstanna eller om han skulle få svårt att andas, så det gick både fort och var lite olagligt på sina ställen, men det fungerade ju det också :O
När vi kom dit och han sa åt mig att sluta gråta för att det inte behövdes, Sigge skulle inte dö så jag kunde lugna mig.
Han tittade på Sigge och letade rätt på kortison, Sigge fick en spruta i rumpan och inom en halvtimme var svullnaden nästan borta. Sigges allmäntillstånd var då mer eller mindre som vanligt och han fjäskade ordentligt med både veterinären och mig (han var ju godissugen!) och han visade flertalet gånger det nya "trick" han lärt sig. Vi övar nämligen frivilliga lägganden här hemma och det gick minsann att göra hos veterinären också! Fick han inte uppmärksamhet på 3 sekunder kastade han sig på backen för att se om det kunde ge respons. Haha min fina lilla vovve!
Vi var kvar hos Erik i en timme ungefär och sedan åkte vi hem. Sigge var märkbart trött och sov mer eller mindre resten av kvällen. Givetvis piggnade han till när det var dags för sängen men detta var mest skönt för då visste vi att han efter omständigheterna mådde bra!
Idag ser han lite härjad ut i ansiktet och ska nu gå på en kortisonkur i 10 dagar för att försäkra om att inget annat konstigt händer. Sedan är det dags för en ny vaccination då denna med största sannolikhet blev overksam. Hoppas på att det går bättre då...
Vill ge en STOR eloge till veterinären Erik Ehnvall som hjälpte och lugnade mig på ett fint sätt med kort varsel! Han ringde upp och kastade sig iväg halv 8 på kvällen och var inte hemma förrän klockan var nästan halv 10. En riktig eldsjäl som vunnit min respekt och mitt förtroende på det bemötande han gav mig igår! Rekommenderar honom varmt!
Han är dessutom enda veterinären i Linköping (vad jag vet) som tillåter att man ringer dygnet runt och som tar emot en med öppna armar och försöker hjälpa till allt han kan! Dagens ros till honom!
Såhär trött blir man efter en kväll hos veterinären
Det jag egentligen ville skrivit ett långt inlägg om var ju hur bra det har gått det senaste här hemma! Sigge sköter sig EXEMPLARISKT och han är lättlärd och väldigt trevlig!
Avmaskade honom för en vecka sedan och det var ju JÄTTEgott sa Sigge: man fick ju korv!
Rocky och han kommer riktigt bra överens och leker några minuter varje dag.
Utomhus går han lös i princip jämt vilket vi båda älskar! Dock hamnar koppelträningen lite i skymundan så jag måste försöka ta tag i detta! Även om det är super att han går att ha lös utan att varken springa fram till cyklister eller gångare vill jag ta vara på nu för det lägger en fin grund när han blir äldre, men nog ska vi kunna använda koppel också tänker jag haha!
Att vänta på varsågod både vid ytterdörren och när man får sin mat fungerar super, och att klickerträna tycker han är riktigt roligt! Har övat läggande ett par dagar nu och det var visst lite klurigt i början men nu kastar han sig oftast ned och hinner inte äta upp sin godis innan han erbjuder ett nytt läggande. Jätteroligt!
Han äter som en häst och växer så det knakar. Vägde honom hos veterinären igår och han väger 9,2 kg. Känns MASSOR så nu kan han allt stanna i växten lite så han inte blir för stor för fort :O
I torsdags kom han även på att han är en riktig mysvovve och vi har gosstund i soffan varje dag. Han kommer och ber om att få bli upplyft och somnar sedan snarkandes i knät. Jag somnar allt som oftast jag med så det är våran nya eftermiddagssyssla. Rocky är givetvis också med så vi ligger alla tre i soffan och snarkar ikapp :P
De kom häromdagen på att om man försöker så kan man faktiskt få plats båda i mattes knä. Lite trångt men det gick ju det också
Här kan man va
Han är ganska söt när han sover minsann
Avmaskade honom för en vecka sedan och det var ju JÄTTEgott sa Sigge: man fick ju korv!
Rocky och han kommer riktigt bra överens och leker några minuter varje dag.
Utomhus går han lös i princip jämt vilket vi båda älskar! Dock hamnar koppelträningen lite i skymundan så jag måste försöka ta tag i detta! Även om det är super att han går att ha lös utan att varken springa fram till cyklister eller gångare vill jag ta vara på nu för det lägger en fin grund när han blir äldre, men nog ska vi kunna använda koppel också tänker jag haha!
Att vänta på varsågod både vid ytterdörren och när man får sin mat fungerar super, och att klickerträna tycker han är riktigt roligt! Har övat läggande ett par dagar nu och det var visst lite klurigt i början men nu kastar han sig oftast ned och hinner inte äta upp sin godis innan han erbjuder ett nytt läggande. Jätteroligt!
Han äter som en häst och växer så det knakar. Vägde honom hos veterinären igår och han väger 9,2 kg. Känns MASSOR så nu kan han allt stanna i växten lite så han inte blir för stor för fort :O
I torsdags kom han även på att han är en riktig mysvovve och vi har gosstund i soffan varje dag. Han kommer och ber om att få bli upplyft och somnar sedan snarkandes i knät. Jag somnar allt som oftast jag med så det är våran nya eftermiddagssyssla. Rocky är givetvis också med så vi ligger alla tre i soffan och snarkar ikapp :P
De kom häromdagen på att om man försöker så kan man faktiskt få plats båda i mattes knä. Lite trångt men det gick ju det också
Här kan man va
Han är ganska söt när han sover minsann
Rocky måste ju också få nämnas givetvis! Vi var på för oss årets första vinterträning i söndags och det gick SUPER! Visst, vi har lite dålig kondis och vi är kanske inte så snabba heller, men jag skötte handlingen okej och Rocky ordnar som vanligt upp situationen även om jag är otydlig! Min fina lilla pärla!
Ska se om inte E kan filma mig nu på söndag så man kan kolla lite på hur jag faktiskt beter mig. Har jättesvårt för att titta på mig själv sådär men jag vet ju att det behövs och är nyttigt om man vill utvecklas så det är väl bara att sluta skämmas och titta på :P
Ska se om inte E kan filma mig nu på söndag så man kan kolla lite på hur jag faktiskt beter mig. Har jättesvårt för att titta på mig själv sådär men jag vet ju att det behövs och är nyttigt om man vill utvecklas så det är väl bara att sluta skämmas och titta på :P
Pirayan
Ja det är lillpluttens nya smeknamn! Och han ser verkligen ut som en piraya när han slänger sig efter en och vill leka. Snabb är han också. Inget ont i Sigge men när han idag hejdlöst laddade från köket och sprang med sina yviga ben och tog i för allt vad han var värd för att komma upp i soffan där jag och Rocky låg harmlöst och tittade på tv, missade men på vägen fick tag i min underläpp med sina sylvassa tänder... Ja då var han faktiskt ganska billig haha!
I övrigt går det super! Idag har vi klickat kontakt, vilket var svårare än frivilliga sättanden men innan passet var slut hade han fin kläm på det. Men det är svårt att titta på mig när godiset är i HANDEN! Han tycker nog jag är ytterst korkad.
Koppelträningen går långsamt framåt, vilket framförallt beror på att jag är lat :( Han går ju så bra lös och koppel är ju faktiskt inge roligt tycker varken jag eller Sigge.
Sova nära gör han gärna, men det blir inte alltid så bra...
Ser ni mitt problem? Och ser ni hur STOR han ser ut :O
Koppelträningen går långsamt framåt, vilket framförallt beror på att jag är lat :( Han går ju så bra lös och koppel är ju faktiskt inge roligt tycker varken jag eller Sigge.
Sova nära gör han gärna, men det blir inte alltid så bra...
Ser ni mitt problem? Och ser ni hur STOR han ser ut :O
Kämpade febrilt för att få en fin bild på honom, men det är sannerligen inte det enklaste när objektet är en sjövild piraya. Fick dock en som var hyfsad, förutsatt att jag hade kunnat beskära den (latheten igen antar jag)
Han kämpar tappert med F, som ofta ler och säger han är en odåga, men egentligen så tycker de nog båda om varandra ganska mycket redan
Sigge 9 veckor
Hipp hipp hurra på Sigges 9-veckorsdag!
Tredje dygnet här och han anpassar sig fint! Imorse gick vi upp utan ljudet av mistlur och han har både sovit mer och vart tuffare ute. Nu går han flera meter från mig och vågar "stänga av" och inte ha full koll på mig varenda sekund. Han insåg också idag att F kan agera klättervägg så man kan kravla sig upp i soffan. Att följa med in på toaletten och se om draperiet kan mördas är fortfarande alltid lika intressant, men nu börjar han acceptera att han inte får klättra på oss när Rocky ska kläs på.
Och på tal om kläs på... Är tre dagar med frusen mark för mycket begärt?? Jag tycker inte det och Rockys klo skulle verkligen behöva det! Visst läker det men när det hur man än lindar går igenom bandage osv och blöter upp skorpan så tar det längre tid! Har iaf anmält mig till ridhusträningen och får väl gå dit och titta på om jag inte vågar vara med med Rocky.
Bjuder på lite bilder, ska bli MYCKET bättre på att ta det nu, så vi inte missar hela Sigges uppväxt och en dag inser att han redan är tre år och att det inte finns några bilder från valp- och unghundstiden...
Tredje dygnet här och han anpassar sig fint! Imorse gick vi upp utan ljudet av mistlur och han har både sovit mer och vart tuffare ute. Nu går han flera meter från mig och vågar "stänga av" och inte ha full koll på mig varenda sekund. Han insåg också idag att F kan agera klättervägg så man kan kravla sig upp i soffan. Att följa med in på toaletten och se om draperiet kan mördas är fortfarande alltid lika intressant, men nu börjar han acceptera att han inte får klättra på oss när Rocky ska kläs på.
Och på tal om kläs på... Är tre dagar med frusen mark för mycket begärt?? Jag tycker inte det och Rockys klo skulle verkligen behöva det! Visst läker det men när det hur man än lindar går igenom bandage osv och blöter upp skorpan så tar det längre tid! Har iaf anmält mig till ridhusträningen och får väl gå dit och titta på om jag inte vågar vara med med Rocky.
Bjuder på lite bilder, ska bli MYCKET bättre på att ta det nu, så vi inte missar hela Sigges uppväxt och en dag inser att han redan är tre år och att det inte finns några bilder från valp- och unghundstiden...
Sigge sover mer och djupare nu när han börjar känna sig lite mer hemma
När man inte sover så agerar man gärna monster och ligist
Som sagt....
Och såhär roade är övriga herrar i huset
Det går sakta men framåt
Första dygnet med Sigge
Första dygnet är nu avklarat och har gått väldigt bra får jag säga!
Rocky tycker att det är en jobbig liten fjärt som kommit, men han var inte så sur som jag trodde.
Första natten gick bra och jag tyckte om Sigges respons. Sängen ska vi inte vara i så jag delade av golvet på min sida sängen så han fick vara där. Inte poppis att vara instängd men sedan somnade han. Väckte mig ungefär varje/varannan timme för att säkerställa att jag faktiskt var kvar och de sista gångerna på morgonen så somnade han om så fort jag stack ner handen till honom. Det bådar gott och jag märker redan att han förstått att jag är en människa man ska ha koll på :P
Några olyckor inne givetvis men han är en klipsk liten krabat och har redan lärt sig att om man säger hans namn och tar på sig skorna så sätter man sig vackert vid fötterna och väntar, för då får man gå ut och kissa och smaka på lite löv och gräs :P
Och namnet kan han riktigt, riktigt bra! Vilken hund på 8 veckor kan sitt namn? Inte många, men Sigge har faktiskt reagerat VARENDA gång! Vilka uppfödare jag har! Helt otroligt! Den tiden dom lagt på min hund är sanslös och jag kan inte få bättre förutsättningar!
Allt känns super och jag tror det kan bli riktigt bra, men både jag och F har märkt att Sigge är en klipsk individ som vi båda tror kan bli en riktigt odräglig pajas när han blir tonåring :D Så det blir mycket jobb, men resultatet kan nog bli mycket bra förutsatt att jag sköter mina kort rätt!
Även här har jag stort stöd från uppfödarna som står med öppna armar vid frågor och funderingar!
Om ni missat länken så kommer den här; http://vårglädjens.se/
Klickar man vidare till bloggen finns det massor med bilder och uppdateringar, och är man riktigt sugen finns det en hane kvar som iaf igår inte var tingad än!
Rocky tycker att det är en jobbig liten fjärt som kommit, men han var inte så sur som jag trodde.
Första natten gick bra och jag tyckte om Sigges respons. Sängen ska vi inte vara i så jag delade av golvet på min sida sängen så han fick vara där. Inte poppis att vara instängd men sedan somnade han. Väckte mig ungefär varje/varannan timme för att säkerställa att jag faktiskt var kvar och de sista gångerna på morgonen så somnade han om så fort jag stack ner handen till honom. Det bådar gott och jag märker redan att han förstått att jag är en människa man ska ha koll på :P
Några olyckor inne givetvis men han är en klipsk liten krabat och har redan lärt sig att om man säger hans namn och tar på sig skorna så sätter man sig vackert vid fötterna och väntar, för då får man gå ut och kissa och smaka på lite löv och gräs :P
Och namnet kan han riktigt, riktigt bra! Vilken hund på 8 veckor kan sitt namn? Inte många, men Sigge har faktiskt reagerat VARENDA gång! Vilka uppfödare jag har! Helt otroligt! Den tiden dom lagt på min hund är sanslös och jag kan inte få bättre förutsättningar!
Allt känns super och jag tror det kan bli riktigt bra, men både jag och F har märkt att Sigge är en klipsk individ som vi båda tror kan bli en riktigt odräglig pajas när han blir tonåring :D Så det blir mycket jobb, men resultatet kan nog bli mycket bra förutsatt att jag sköter mina kort rätt!
Även här har jag stort stöd från uppfödarna som står med öppna armar vid frågor och funderingar!
Om ni missat länken så kommer den här; http://vårglädjens.se/
Klickar man vidare till bloggen finns det massor med bilder och uppdateringar, och är man riktigt sugen finns det en hane kvar som iaf igår inte var tingad än!
