mittlivsomhund

Idag var det så dags - att ta tag i våra problem med däcket och slalomet.

Hade bestämt mig för att klicka däcket, och Sigge var med på noterna - ungefär iaf :P

Har man en klicker i handen så får man alla möjliga beteenden, och idag var runda stödet till balansen favoriten :P

Dock så fick vi till många lyckade rep på däcket och detta går nog fort bara jag tar tag i det.

 

Jag tränade även slalom, satte på bågar i början och slutet för att boosta oss, och sen öste vi. Att punktträna känns inte aktuellt - problemet ligger i fartiga ansatser så jag byggde upp så vi kom från raka med tre hopphinder och låååång rak tunnel, rakt hopp och sen lite sväng och ta slalom. Gick kalas!

Hopp - hopp - mjukt böjd tunnel - slalom - gick kalas!

Passet idag gick över lag kalas och jag var väldigt nöjd och belåten när jag åkte hem! Även Rocky fick köra och han satte ingångar som han vanligtvis brukar övertyga mig om att han inte kan! Även gamla hundar utvecklas och lär sig :P

 

Hem och pausa ett tag och sen iväg på jaktträning med Sofia.

Jakten är svår... Förbannat svår. Jag känner mig så handfallen och obekväm med denna träning!
Man lär så länge man lever, men om det någon gång är någon uppfödare som vill sälja en retriever till mig igen så tänker jag jäklar inte vänta på att hunden ska mogna! För med mognad så kommer andra attribut - som egen vilja och attityd. Sigge är hård, och vi apporterar i dagsläget inte riktigt tillsammans, utan han kör sitt race och jag står och ber om att få vara med :P

Dock var det många fina bitar idag, men jag måste bryta ner så många grejer i småbitar och få ordning på under sommaren, sen jäklar ska Sofia få se på apporterande golden! För jag tror att han skulle kunna bli jäkligt bra, bara jag kommer på hur jag ska hantera honom. Men en hund med mycket eget driv och attityd som jag inte vet hur jag ska rikta är svårt, och läskigt!
Det är tur vi ska gå en kurs i sommar - det kommer ge oss så ofantligt mycket!

 

Så det känns bra att jag iaf visste vad jag ville ha i agilityn - där är han en stjärna, och attityden och viljan är riktad på ett helt annat sätt, som faktiskt öht inte längre skrämmer skiten ur mig, utan bara gör mig glad! Så glad!