Att tagga inför tävling
Här sitter jag mitt i natten och börjar redan nu tagga upp för tävlingen i Tranås på torsdag. Kanske inte ett smart drag, men så var det ändå. För grejen med att tagga är ju att man ska hamna i rätt mode redan nu, och här sitter jag taggad till tänderna och tröttheten är som bortblåst!
Att tagga upp sig själv för tävling på ett bra sätt är faktiskt ganska svårt. Något jag märkte i Vänersborg var att det loppet som var absolut bäst var det sista. Innan starten där var jag ordentligt förbannad. Förbannad över loppet innan som var det sämsta jag gjort någon gång kändes det som. Otajmat, knackigt och fult. Revansch skulle jag jäklarimej ha och adrenalinet pumpade på ett helt annat sätt än det brukar när jag gick in med Rocky. Uppenbarligen funkade det. Vi vann ju!
Jag behöver alltså få igång adrenalinet mycket, och vara taggad på ett sätt som gör att jag verkligen ger allt jag har. I nuläget känns det som att ilskan får mig dit. Är det en bra uppladdning? Jag vet inte. Rocky påverkas inte av det, och jag tror även att Sigge kan gå igång på det.
Nu taggar jag iofs inte på att jag är värdelös, för det är ingen bra uppladdning, men att jag kan bättre än jag ibland visar, och att fega och vifta inte är något alternativ. Jag måste röra mig, visa hundarna vad jag vill, och ge ALLT! Ska dom ge allt måste jag matcha det!
Jag kan inte trippa på planen utan måste länga på stegen! Springa fort, flytigt och offensivt!
Jag KAN det här, och jag och Sigge är redo för resultat i ettan! Inte för att vi behöver dem nu rent reslutatmässigt iom agilityklassen, men JAG behöver det för mitt ego! Vi behöver inte nolla, men vi behöver flyt! Och på torsdag ska vi springa så tuvorna yr i Tranås! Bannemej!
Hur taggar NI er själva inför tävling?
Kommentarer
Postat av: Åsa o toktassarna
Med Lovis taggade jag ofta genom att se tidigare lyckade lopp på film och leta efter den känslan. Med Kaia har jag inte riktigt hittat nåt bra sätt än, jag tänker fortfarande att hon när på låtsas...
Svar:
mittlivsomhund.blogg.se
Postat av: Ida
Jag fick kommentaren av Jenny på senaste kursen: Det är väl själva fasen Ida att jag ska behöva få dig arg för att du ska springa på riktigt!
Jag vet inte riktigt vad som är bäst uppladdning för oss faktiskt.. Jag har nollat efter att ha gråtit fem minuter innan start.. Känns sådär lagom kul uppladdning?
Främst behöver jag nog bestämma mig för att jag KAN och inte fega. Ge allt liksom!
Trackback
