En helt vanlig morgon
Dom ser ungefär likadana ut - när Sigge anar minsta lilla tecken från mig att jag eventuellt är på väg att vakna, då är det dags för morgonmys! Allt som oftast vaknar man då till ordentligt av att man får en elefantrumpa i ansiktet, för även Sigge har ju fattat att det är på kuddarna man ska ligga! Och mysa kan man inte göra om man inte är riktigt riktigt näääääära! När rumpan väl har fått mig att vakna kan han gå med på att ändra ställning lite och vi brukar ligga sked en stund. Sigge är inte jättepigg på morgonen utan myser gärna med huvudet på min arm, eller med huvudet över min hals, med dreglet sakta rinnande ner i min nacke. Morgonmys till max!
Elefanten vägdes i helgen, och jag kan rapportera att min nätta lilla jaktgolden väger 32,5 kg. Han är en underbar hund och ingen får tro att jag är besviken på hans storlek även om den ofta nämns, men den får mig nästan dagligen att förundras och skratta - hur 17 blev han så stor?
Rocky har vart på bantningsläger sedan kursen för Stina Mattsson, där vi pratade om hur viktigt det är att han hålls så slank jag kan med för att han ska orka springa agility och inte dras med extra kilon som ökar belastningen - han är ju trots allt snart 8 år! Detta har iaf gett resultat, och han väger nu 28,6 kg :) Liiiiiite mer mat kan han få, då han är väldigt hungrig och tycker matte är en hemsk hemsk varelse! Rocky anser själv att man på ålderns höst faktiskt kan få unna sig att få lite mage, och förstår inte att det är mage eller agility han har att välja på (jag VET att han utan att blinka hade valt agilityn). Livet är hårt minsann!
Kommentarer
Trackback
