mittlivsomhund

Idag bar det av till BK för lite träning med Sigge. Min kära uppfödare Karin hade med sig hans mor Maja och hans syster Wilda så det var rena rama goldenmaffian på klubben idag :P

 

Sigge var taggad som 17 redan på väg till bilen. Han brukar hetsa upp sig redan när jag packar väskan och sen får han gå lös till bilen, vilket han alltid gör med proceduren att skutta runt benen på mig och flina med hela ansiktet.

 

Vi började med en rastrunda och som vanligt drar han liiiiite för mkt i kopplet när det är "nya" hundar med. Blir galen och funderar på om det kan växa bort eller om jag ska ta till hjälpmedel tills han har vett att lugna ner sig med ålder och visdom. Känns inte riktigt okej att slita så med den lilla halsen som kommer bli överbyggd och okänslig med denna omilda behandling.

 

Vi har inte tränat mycket på att sitta bunden självständigt från mig, men han fixar det utomordentligt bra och endast ett par pip hördes medan vi byggde upp en liten "bana".
Utgick från en tunnel i mitten och åt ena hållet byggde vi på med tre hinder i en liten lagom böj så de får öva på att svänga lite. Åt andra hållet byggde vi också tre hinder men dessa var på raksträcka för att öva på kommandot "fram". Detta är något som Ida fick mig att fundera på häromdagen, att jag måste ha två kommandon på en raksträcka, antingen "dra framåt men var beredd på fortsatta direktiv" eller "kör hårt hela vägen ut och hämta belöningen". Mycket är det att tänka på, och det här med ord är något att fundera på nu när man har en ny och oförstörd individ med stor potential att få hjälp på flera sätt av mig som förare.

 

Vi började träningspasset med att kedja raksträcka. Han fixar det fint och börjar verkligen uppskatta att springa mellan hinderstöd då han visar ofta att han kan det, oavsett om jag bett honom eller inte.

Tog som sagt raksträckan först och skulle sen bygga på med tunneln, men den var i lite taskig vinkel sa Sigge och missade den ett par gånger. Efter en flytt av öppningen var det dock inga problem alls :)

Korta pass blev det och andra omgången tränade vi att springa i båge och MELLAN hinderstöden :P Detta börjar han också koppla mycket bättre och jag litar mer på att han faktiskt kommer springa där han ska, så jag måste snart våga öka på kriterierna där och få honom att jobba mer självständigt.

 

Sista passet tog han raksträcka, tunnel och fortsatte sen genom tre hinder i en böj och klarade alltså 7 hinder i stöten, riktigt bra! Jag var supernöjd med hela passet!

Sigge har verkligen börjat försöka på allvar och han tar till sig det jag säger (försöker förmedla) så nu är det dags att skärpa sig!

Dagens "special moment" var när han var lite osäker på vad jag ville, fortsatte att springa men faktiskt kollade bak på mig för att få vidare direktiv och sökte kontakt! Då slog mattehjärtat lite hårdare!

 

Belöningen måste jag dock jobba hårdare med. Sigge är inne i en period där han bara MÅSTE ta ärevarv med sin leksak när han hämtat den och inte riktigt har tid att komma in till mig. Det som visade sig funka bäst idag var att kampa på vårt våldsmama vis en stund och sedan låta honom vinna. Då blir han stolt, samtidigt som han bjuder in till lek med mig på en gång igen då jag "förlorade". Fungerade mycket bättre än att kampa och sen bryta och belöna med godis på en gång!
Så lätt knep men ändå så lätt att glömma bort!

 

En annan sak som jag tänker fortsätta att uppmuntra mycket hos Sigge är att han besitter den fantastiska egenskapen Rocky aldrig haft: att vara tyst när andra jobbar. Visst, det spritter lite i kroppen på honom och han skulle gäääärna vilja vara med, men han gör som jag ber och sitter still, utan ett pip! Det är något som jag verkligen verkligen uppskattar!

 

Som märks: mycket nöjd med dagens pass, och väldigt stolt över min lille kille som försöker och kan så mkt trots att han i mina ögon fortfarande är en liten liten bäbis :D