mittlivsomhund

I söndags köpte jag in mig på en plats på BKs ridhusträning. Jag valde att avstå inomhusträningen den här vintern, men tanken är att jag ska köpa in mig på enstaka gånger för att ändå få en lite större dos av agility när snön yr ute och kontinuiteten lyser med sin frånvaro om man inte tömmer plånboken.

 

Rocky fick köra lite för att värma upp inför nästa helgs tävling, och Sigge fick lägga fokus på kontaktfälten. Jäkla kontaktfält :P Men vi är på gång nu! Sigge har en förståelse för vad han ska göra nu, och testar mest vad som funkar och inte - måste man gå ner hela vägen? Måste man stå still? Måste man vänta på släppkommando? Han tänker så det knakar och är det något jag verkligen suger åt mig av andra förare så är det faktiskt deras brist på kriterier! Jag ska INTE hamna i den fällan, så tänker att jag ska grunda bra nu och hålla på dessa kriterier - ÄVEN på tävling! Kaxigt, jag vet, men så måste det bli :P

Handlingsövningen som stod på schemat var skitsvår tyckte jag :P Jag hade problem att memorera den och hitta optimal väg men efter en del tragglande på banvandringen så var det bara att spotta upp sig och köra! Valde att ta Rocky först, att känna på en svår bana med "bekväma skor" är liksom guld! Jag satte den hjälpligt och Rocky låg så fint i handen, så jag sträckte faktiskt lite på mig och kände mig jäkligt nöjd att jag redde ut det! 
Tog således ut Sigge andra varvet och då var det mer skrik, panik och fullständig hysteri som gällde.... Vi har lite mer att jobba på innan vi är svetsade som jag och Rocky! Jag ser fram emot den dagen när jag kan hantera Sigges fart i svårare kombinationer så som han förtjänar! Då kommer vi verkligen att flyga fram och mitt fåniga flin kommer inte gå att sudda ut :P

Sista övningen var en favorit i repris - en lite lagom klurig övning med fokus på slalom. Rocky sätter den som ett smäck, och Sigge hade också satt den.... OM det inte vore för att de där sabla pinnarna inte sitter kvar :P Han trycker på så i slalom att pinnarna ibland flyger, och att då göra en övning där slalom egentligen ska tas flera gånger är väldigt svårt :P

 

Idag åkte jag och Ida till Högby. Dealen var att hjälpas åt, men ärligt talat stod jag mest som ett fån när Ida körde RC. Det är svårt att komma med feedback när man själv valt att säga att man misslyckats. Vad har jag att komma med då liksom? Självförtroendet får sig en törn, men nästa gång ska jag bannemej spotta upp mig!

Sigge fick öva 2-2 även idag, och när bollen kommer fram kommer mer fart. Med mer fart ser man på hela hunden att all jäkla RC-träning sitter i - han vill inget annat än att spränga över balansen i full fart. Men icke, nu ska det visst till stopp också :O Han ansträngde sig så han blev blå, och jag var väldigt nöjd med passet över lag!

Att tävla agilityklass i mars känns som galenskap på ett vis, men samtidigt så tränar vi på så flitigt som går trots säsongen och Sigge kan mer än jag vill tro - det visar han så ofta han får chansen, så nu får jag liksom bara sätta fötterna utanför kanten och hoppa. Och lita på att vi flyger fram, jag och Sigge!