mittlivsomhund

Idag var det återigen dags för ridhusträning, och tidigare i veckan kan jag erkänna att jag var ganska nervös. Jag skulle byta grupp, med både hundar och människor som Sigge inte tränat med innan. Dessutom tränar hans syster och mamma i den gruppen, snacka om störning ;) Rocky hanterar ju sånt lika bra vart vi än är - är det agility finns inget annat på kartan, men Sigge har ju lite mer att stå i.
Dock visade det sig att större delen av gruppen inte kunde, och vi var bara tre personer på träningen. Perfekt för galen elefant!

 

Rocky skötte sig galant, och vad som hänt med denna hund där slalom krånglat i princip varenda gång sedan i höstas med omtagning på omtagning som följd, det vet jag inte. För han har sån fart, sån attityd och en större säkerhet än han visat på länge. Visst, han missar lite besvärligare ingångar om han är gasad, men i kombination där han är sansad så satt slalomet jättefint och det var dagens stjärna i kanten!

 

Sigge skötte sig också fint, men han är verkligen en elefant på banan! När man bara tränar svängar på typ ett hinder så är han så snäv, följsam och fin men så fort det är mer än ett hinder så är liksom tankarna i hjärnan lika spridda som benen på honom. Helt enkelt överallt och ingenstans. Han försöker verkligen, men OJ vad den hunden är bäbis fortfarande! Han är dock ett riktigt lyckopiller och han har en superhärlig attityd så mig gör det inget att vi är tröga i starten. Han kommer att vara tävlingsmyndig i maj, men i maj har vi fortfarande långt kvar till en faktisk start känner jag. Som det ser ut i dagsläget ska jag ha september som mål - blir det tidigare så är ju det najs, och blir det senare eller nästa år så är det verkligen inte hela världen. Vi har många år framför oss och så länge vi har roligt och utvecklas tillsammans får det ta den tiden det tar, utan press och stress :)