mittlivsomhund

Här har det vart fullt upp med massivt plugg och utbildning för sommarjobbet. Jag kommer jobba en hel del i sommar, så får försöka passa på att tävla lite i vår och sen i höst.

 

Igår kväll fortsatte arbetet med Sigges nya slalom. Efter 126 borrade hål så valde vi att åka hem... Efter midnatt. Det tar alltid längre tid att bygga än man tror, och en del av mig börjar känna att jag är fullkomligt galen som lägger såpass mycket pengar och tid på en sabla slalomstomme :P

Men som en god vän sa till mig förut - vem är inte lite galen i hundträningssammanhang? ;)

 

Jag hade hoppats på att få med mig slalomet hem i helgen, och det KUNDE gått - om det inte var för att jag måste måla det. Typiskt med färg som behöver tid på sig att torka...

Först tänkte jag att vi struntar i att måla nu, det kan jag ta i sommar! Men sen insåg jag vad som höll på att hända och vad det kunde få för konsekvenser! Att stressa med något jag lagt såpass mycket tid och pengar på kommer straffa sig! Jag kommer slarva för att få stommen klar, och sen börjar den rosta och bli ful för att jag inte får tummen ur att göra som man ska! Tänk om, tänk rätt!

För jag vet ju att jag inte har någon anledning att stressa. Vi ska inte debutera förrän i höst, och kroppen har liksom precis satt sig på honom.
Vi hinner! Har jag väntat såhär länge så kan jag lika gärna vänta lite till.
På de flesta filmer jag tittat, och baserat på vad de som faktiskt använde denna metod i Linköping berättat så går det ändå väldigt fort att lära in ett stabilt slalom, så det kommer antagligen inte vara några bekymmer.

 

Har även sett att det börjat cirkulera oro på facebook om någon aggressiv variant av kennelhostan som flera hundar blivit riktigt riktigt dåliga av. Vet inte hur mkt som blivit uppförstorat på vägen, och vet inte hur man ska resonera.
Ska man åka till Botkyrka i slutet på april? Ska man åka till Västerås i början på maj?

En del av mig känner att det kanske ändå är svårt att komma ifrån även om jag håller mig borta - det finns alltid andra som åker och tävlar i stället så smittad kan man bli vart man än befinner sig. Särskilt när det är många i Linköping som faktiskt tävlar i både det ena och det andra.

Det enda att göra är väl att hålla sig på sin kant, borta från andras hundar och hålla Rockys näsa i styr!