Frustration

När man på kvällen inser att man som vanligt sitter och drömmer sig bort om allt man vill göra, prova och träna med hundarna, men man GÖR DET INTE...
Varför?

Detta är något jag måste ta tag i, har väl ett hum om att det handlar om den gamla vanliga rädslan att misslyckas. Men kan man egentligen misslyckas så mkt med hundträning om man tränar med positiva metoder och HAR ROLIGT med sin hund?
Tror det är eventuella tävlingsresultat som skrämmer mig. Tränar man så gör man det för att tävla, och går det dåligt är det ett bevis på att man suger som hundtränare.
Men måste det vara så?
Och kan det inte få vara så då? Jag måste sluta vara så skräckslagen för träning/tävling för det enda en tävling ger om man inte kommer hem med pokalen är ett huvud fullt med idéer om vad man måste träna på!
PUNKT!
 
Nu känner jag att bloggen blivit lite gnällig och "osäker" på sistone och tycker ni att det är trökigt att lägga ögonen på så ber jag om ursäkt :P
Men detta är ett sätt för mig att ventilera, utvecklas och ta tag i det som stör/förstör, för nu har jag en unghund! Det sista han behöver är en osäker matte som inte vågar ta för sig för att hon är rädd att misslyckas. Det ger inte honom ett stimulerande liv alls! Så det är delvis för hans skull som jag gnäller :P Faktiskt :O

Kommentarer
Postat av: Ida

Jag gillar dina funderingar! Dom får mig att börja fundera också och framförallt att bli mer pepp på träning då jag ofta har liknande känslor ;)

Svar: Vad bra :)Då får vi sparka igång varandra och ta tag i vår träning och våra grubblerier ;)
mittlivsomhund.blogg.se

2012-10-05 @ 06:33:05
URL: http://xn--cronebck-5za.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0